Afghaner rör sig relativt säkert på marknaden, men västerlänningar bör vara försiktiga.
De senaste dagarnas terrorbombningar i Irak har skördat hundratals oskyldiga människors liv. Men i skuggan av konflikthärden Irak är situationen i Afghanistan långt ifrån stabil.
En amerikansk offensiv hösten 2001, inledd kort efter 11 september, drev förvisso bort talibanerna från makten och tillfälligtvis också från Afghanistan. Men nu är de tillbaka och har bland annat starka fästen i södra landsdelen.
De senaste tre dagarna har amerikanska, pakistanska och afghanska trupper dödat över 60 misstänkta militanta talibaner i ett antal sammandrabbningar i de klanstyrda delarna av Afghanistan, enligt militära källor. Enligt uppgifter från amerikanska myndighetskällor är dödsfallen eresultatet av ett försök att skära av och krympa området där al-Qaida-ledaren Osama bin Ladin misstänks hålla sig gömd.
Vi behöver bara några minuter på plats i den afghanska huvudstaden för att känna hur spänd situationen är även här.
– Säkerhetsläget under den senaste månaden har försämrats avsevärt. Det har varit raketattacker mot två av våra lag i norr och nyligen skedde nya raketattacker mot Kabul. Flera försök till minsprängningar har upptäckts i tid och kunnat desarmeras. Den ökande trenden är tydlig. Bara den sista veckan har vi noterat 50 attacker i landet, säger till SvD överstelöjtnant Thomas Lindell, på väg att lämna över ansvaret för den svenska kontingenten på plats i Afghanistan.
De svenska soldaterna här, i dag nära 100 och snart 150, lever under spända förhållanden. All patrullering i Kabul sker från bepansrade bilar, soldaterna är förbjudna att lämna campen på fritid och säkerhetsföreskrifterna är stentuffa.
När vi får skjuts från flygplatsen är skottsäkra västar med automatik framlagda och vår rörelse in mot staden rapporteras kontinuerligt in till högkvarteret.
Bombåden i London har bidragit ytterligare till att öka spänningen i landet.
Igår dödade pakistanska trupper 17 militanta talibaner, men även kvinnor och barn, efter att ha beskjutits när de skulle omringa ett hus i Miranshah, huvudorten i provinsen Norra Waziristan, enligt nyhetsbrån Reuters.
Den pakistanska offensiven i området sammanfaller med president Pervez Musharrafs order om landsomfattande jakt på islamister med kopplingar till londonbomberna.
Förra tordagen dödades sammanlagt mist 35 islamister av amerikansk och afghansk militär efter att ha dödat en amerikansk militär i en raketattack.
I mitten av september ska Afghanistan genomföra ett för den politiska stabiliteten helt avgörande parlamentsval. Starka krafter både inom och utanför landet är beredda att satsa allt på att förstöra det valet. Flera grupper inom terrornätverket al-Qaida sägs enligt en militär källa vara beredda att under de kommande månaderna prioritera motståndet mot ”ockupanterna” i Afghanistan före kampen i Irak.
Den internationella styrkan från ISAF(International Security Assistance Force), i dag omkring 8 500, är liksom de 18 000 amerikanska soldaterna i Afghanistan eftertraktade mål för talibaner och andra al-Qaida-anhängare. Lokala valarbetare och nyutbildade poliser är andra mycket utsatta grupper. Vi andra, ”civilister”, är inte förstahandsmål för talibanerna, men får å andra sidan se upp med annan sorts kriminalitet som kidnappningar och rån.
– Det är ingen tvekan om att våldet kommer att trappas upp inför valet. Det här är sista chansen för talibanerna. Om ett nytt parlamentet kan väljas så har ju Afghanistan ett helt demokratiskt styre. Jag ser parlamentsvalet som viktigare för landets framtid än fjolårets väl genomförda presidentval. Detta vet naturligtvis talibanerna om, säger Jesper Jensen, ansvarig för Svenska Afghanistankommitténs 1 100 fastanställda.
Allvaret i Jesper Jensens ord understryks av att han uppmanat så många anställda som möjligt att ta ut semester veckan före och efter parlamentsvalet den 18 september.
Som civil kan jag dock under de första dagarna på plats tillsammans med fotograf Staffan Löwstedt röra mig relativt obehindrat. Visst möts vi av nyfikna blickar under en biltur på landsbygden och visst samlas det snabbt en klunga män omkring oss när vi inleder samtal med några afghaner i centrum. Situationerna känns aldrig hotfulla, men vi lyder rådet att inte röra oss ute ensamma efter mörkrets inbrott vid 20-tiden.
Kidnappningen av den italienska hjälparbetaren Clementina Cantoni i maj i år blev en vattendelare för biståndsorganens säkerhetsarbete och förändrade reglerna bokstavligen över en natt. Cantoni frigavs efter en månad och det sägs att den italienska regeringen betalade en mycket hög lösesumma och dessutom påverkade den afghanska regeringen att frige av kidnapparna namngivna fångar.
”Med detta öppnade italienarna en ny business här i Kabul”, som en utlänning uttrycker det. Vardagslivet för hjälparbetare på plats i Afghanistan är inte lika strikt begränsat som för de utländska militärerna, men det har blivit betydligt tuffare bara på ett par månader.
Ska vi döma av de lokala afghankännarna på plats kommer det alltså att bli ännu tuffare de närmaste månaderna. Talibanerna led ett psykologiskt stort nederlag när det afghanska folket under oväntat ordnade former lyckades välja president i oktober i fjol. Nu sägs de vara ute efter revansch.
