Stockholm
De 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer skrev under det så kallade Lissabonfördraget strax före jul förra året. I 19 av länderna är processen med att ratificera – godkänna – fördraget klar eller på god väg.
Men sedan vintern har länderna förhandlat om vad en rad inte helt glasklara punkter i fördraget egentligen betyder.
EU:s nuvarande ordförandeland Slovenien listade 33 saker som måste redas ut, de flesta innan fördraget kan träda i kraft den 1 januari 2009.
Om det nu inte blir ett nej från irländarna, det enda land av 27 som håller folkomröstning om fördraget.
Lissabonfördraget är den plan B som fick sättas i verket när franska och nederländska väljare röstade nej till förslaget till konstitution för EU 2005.
Vallokalerna i Irland stängde klockan tio lokal tid i går kväll. Men de nervöst väntande regeringarna i EU-länderna får bärga sig till idag eftermiddag för att få veta utgången och om det är lönt att tråckla vidare med fördragstexten. Då meddelas resultatet av valkommissionen.
Blir det nej faller förslaget.
Lissabonfördraget är en räcka tillägg till redan gällande fördrag. Det är snårigt. Flera irländska kommentatorer har plockat poäng på att jämföra det med den litteräre giganten James Joyces verk – verk med ordströmmar som kräver beslutsamhet av läsare som vill ta sig igenom dem. Men Joyce är enligt kommentatorerna i jämförelse ett under av klarhet och konkretion.
