– Jag har aldrig under de senaste 15 åren riktigt trott på en utveckling mot demokratiska värderingar i Ryssland , säger den 76-årige människorättskämpen Sergej Kovaljov, som bland annat fick Olof Palmes pris 2004. Han tror att en förändring kommer först om 15–20 år.
MOSKVA, SvD
- Under de här senaste 15 åren efter Sovjetunionens upplösning har jag aldrig riktigt trott på en utveckling mot demokratiska värderingar. Men i dag är villkoren sämre än någonsin, säger Sergej Kovaljov, som vigt sitt liv för rättvisa och för mänskliga rättigheter i sitt hemland.
Den uppgiften var hart när omöjlig på 1960-talet i dåvarande Sovjetunionen, vilket bland annat kostade Sergej Kovaljov sju år i fängelse och ytterligare tre år i stadsförvisning. Michail Gorbatjovs tal om perestrojka (omdaning) och glasnost (öppenhet) på 1980-talet innebar dock ett töväder ryska människorättskämpar aldrig tidigare varit med om.
Tendensen var positiv fram till 2000 när Vladimir Putin valdes till president. Efter det har Sergej Kovoljov på nära håll sett hur det ryska kontrollsamhället åter växt sig starkare och
allt mer börjar påminna om sovjettiden. Han är förvånad och besviken över hur väst tog emot och fortfarande
accepterar Putins styre.
- Jag tyckte att det var märkligt att väst reagerade så starkt på Österrikes extrempolitiker Jörg Haider. Jag menar, Österrike är inte ett så stort land. Men det fanns ingen rädsla eller kritik när en officer från KGB tog över ett av världens största länder med en stor kärnvapenarsenal till sitt förfogande. Vad skulle omvärlden ha sagt om en före detta officer i Gestapo blivit kansler i Tyskland, säger Seregej Kovaljov.
Vi träffas i hans lägenhet, relativt centralt i tiomiljonsstaden Moskva. Bostadsområdet ger med sina höga, långa längor ett grått och tråkigt intryck. Men inomhus är det som att lägenheten smittats av Sergej Kovaljovs generösa värme och - trots de dystra ämnen vi ta upp - bullrande skratt.
I över 50 år har Sergej Kovaljov kämpat för mänskliga rättigheter i sitt hemland. Han grundade bland annat ryska Memorial, har varit aktuell för Nobels fredspris och fått många andra internationella utmärkelser som exempelvis Olof Palmes pris 2004. Då fick han bland andra träffa den svenska utrikesministern Laila Freivalds.
Sergej Kovaljov ruskar bekymmersamt på huvudet när han berättar om mötet.
- Jag frågade varför Sverige och väst acepterade olagligheterna som pågår i Ryssland, inte minst övergreppen i Tjetjenien. Er utrikesminister svarade att ”vi måste ha en bra relation med Ryssland”. Men varför ska vi då prata om demokrati och mänskliga rättigheter. Låt oss sluta ljuga. Ni vill ha en bra relation med Putin och då får man inte kritisera det som sker i Ryssland.
Sergej Kovaljov menar att om USA:s dåvarande president Bill Clinton och den tyske förbundskanslern Helmuth Kohl uppträtt ärligt mot Boris Jeltsin i mitten av 1990-talet, när Tjetjenienkriget var i sin linda, hade kriget varit över på två månader.
- Men de ville inte riskera sin goda relation med Jeltsin genom att kritisera kriget.
Sergej Kovaljov blev känd för den nya generationen ryssar när han 1995
- som den av president Jeltsin utsedde ombudsmannen för mänskliga rättigheter - rapporterade direkt från Tjetjenien.
Från en bunker i huvudstaden Groznyj, med uppenbar fara för eget liv, gav han dagligen i både radio och tv under en månad sina intryck från kriget. Han blev känd som ”rösten från bunkern” och rapporteringen skapade en folklig kritik som starkt bidrog till att Jeltsin snart kände sig tvingad att nå en fredsöverenskommelse.
En liknande rapportering är omöjlig i dagens Ryssland och detta är ett tydligt tecken på förändringens vindar under Putins styre. Kovaljov får allt svårare att få ut sitt budskap i Ryssland och citeras antagligen oftare i väst än i sitt hemland. Självcensuren i ryska medier fungerar väl så bra som censurbyrån på sovjettiden och den chefredaktör som ger plats för Sergej Kovaljov vet att den egna positionen är hotad.
Den 76-årige människorättskämpen tror på sikt på en positiv förändring, men förmodar att det kommer att dröja.
- Inte som en del analytiker menar till
presidentvalet 2008, men om 15-20 år och det är ju historiskt fortfarande en kort tidsrymd.
Han betonar en viktig skillnad för dem som i dag vågar stå upp mot den ryska maktapparaten.
- Förr stod vi bokstavligen talat på knä. Nu finns ju den där, säger Sergej Kovaljov med ett bullrande skratt och pekar på datorn intill ena väggen.
- Internet gör att vi aldrig kan återvända till sovjettiden.
