Burkadebatten intensifieras i Europa. Belgien och Frankrike planerar förbud mot den heltäckande slöjan, det vill säga burka och niqab. Nederländerna och Danmark diskuterar förbud och Storbritannien, Tyskland, Spanien, Österrike, Schweiz och Italien överväger förbud.

Plötsligt dyker frågan upp i den offentliga debatten i nästan alla västeuropeiska länder. Ofta är den pådriven av högerextremistiska grupper, oro för islamsk fundamentalism och debatt om nationell identitet.

I Belgien skulle parlamentet folkomrösta om förbud på alla offentliga platser förra veckan. Parlamentet förväntades godkänna förbudet som innebär att kvinnor med heltäckande slöja döms till 15–25 euro i böter och/eller fängelsestraff upp till sju dagar. Men en regeringskris sköt omröstningen på framtiden.

I Frankrike tänker president Nicolas Sarkozy lägga fram ett lagförslag mot burka och niqab på allmän plats, trots att landets författningsråd menar att förbudet kan strida mot grundlagen. Förslaget väntas gå igenom i parlamentet i maj.

Tidigare i år rekommenderade en parlamentarisk kommitté förbud på allmänna platser som sjukhus, bussar och banker. Men Sarkozy har utökat det till offentliga platser utomhus som gator och torg. Förbudet ska även gälla turister i Frankrike.

I Nederländerna och Danmark finns också starka krafter som vill införa förbud. Holländska anti-islamska Frihetspartiet driver frågan intensivt – och partiet väntas gå fram starkt i parlamentsvalet i juni. Danska center-högerregeringen förklarade 2008 att man ville införa förbud efter påtryckningar från danska Folkpartiet. Men danskarna har lagt frågan på is tills vidare.

–Det finns en trend i hela Västeuropa där alltfler länder vill förbjuda eller inskränka användningen av burka och niqab, säger John Dalhuisen, Europaansvarig vid Amnesty Internationals högkvarter i London.

–Det är en mycket oroande trend som kan få allvarliga följder. Ett förbud bryter mot religions- och yttrandefriheten för kvinnor som väljer att bära heltäckande slöja. Det kan försvåra integrationen och få en stigmatiserande effekt för muslimer, säger John Dalhuisen till SvD.

Mer exakt bryter ett totalt förbud mot heltäckande slöja mot artiklarna 9 och 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter samt artiklarna 18 och 19 i FN:s människorättskonvention, förklarar han.

Men alla är inte lika övertygade. Göran Melander, folkrättsprofessor vid Lunds universitet, menar att det finns tillåtna inskränkningar om det gäller allmän ordning och säkerhet.

Säkerheten är ett av argumenten bland förbudets förespråkare. De menar att alla personer ska kunna identifieras, att det handlar om säkerhet på gator och torg. Vissa varnar för att burka och niqab kan användas av terrorister som vill dölja sina ansikten. Andra menar att slöjan hotar kvinnors värdighet, att den är symbol för förtryck av kvinnor samt extremism och fundamentalism.

–Heltäckande slöjor är inte välkomna i Frankrike. Vi accepterar inte kvinnor som fångna bakom ett nät, berövade allt socialt liv och en identitet, säger Nicolas Sarkozy.

Även bland europeiska muslimer finns ett motstånd mot heltäckande slöja. Shaaz Mahboob från organisationen Brittiska muslimer för sekulär demokrati säger att burka och niqab ”varken har en plats i islam eller i västliga samhällen”.

–Den gör personen helt anonym under samtal med andra, och förolämpar män som inte tros kunna se en kvinna utan att bli attraherad. Heltäckande slöja har inte heller någon religiös grund. Under vallfärden hajj förbjuds kvinnor att dölja sina ansikten, konstaterar han.

Men det varnas för att förbud kan brännmärka muslimer som grupp och provocera fram mer extremism. Svårigheter att tillämpa förbudet i praktiken – på bussar, gator och torg – framhålls också. Åtskilliga talar om hur marginell frågan är: av Frankrikes fem miljoner muslimer använder 1900 kvinnor burka eller niqab och i Nederländerna är det högst 500.

–Med förbud skulle kvinnor med heltäckande slöja också bli ännu mer isolerade och inte gå ut längre. För kvinnor som tvingas bära dessa vore detta förfärligt, säger John Dalhuisen.

Han anser dock att förbud kan vara motiverat på platser som banker, skolor, flygplatser och under förhör och intervjuer. Det handlar om sunt förnuft, menar han.