General Than Shwe, Burmas
militäre ledare, visar sig inte ofta för allmänheten och ger inga
intervjuer till vare sig burme-
siska eller internationella medier.

Han talar heller inte offentligt, utom på de Väpnade styrkornas dag den 27 mars, och då läser han bara från ett manuskript som
antagligen har skrivits av någon annan. Han talar inga andra språk än burmesiska, och ser sällan på utländska tv-kanaler. De som träffat honom säger att han är butter och tystlåten. Ingen har påstått att han har något lysande intellekt.
Men hur kunde en sådan person bli den till synes oomstridde ledaren för ett land med nära
50 miljoner invånare?

Than Shwe är något av ett mysterium, men kanske typisk för den sorts människa som fostras under mer än fyra årtionden av absolut militärstyre. En man som ger order och väntar sig att de följs till punkt och pricka. En dialog om landets politiska framtid, som den demokratiska oppositionen har krävt sedan det förra folkupproret 1988, är ett för
honom helt okänt begrepp.

Than Shwe föddes 1933 i den lilla staden Kyaukse på den burmesiska centralslätten, fem mil söder om Mandalay. Kyaukse är mest känt för lökodling och en lokal elefantdans, och där gick han
i skola.
Enligt den officiella biografin varade hans skolgång i tio år,
andra säger att det bara var fem. Hur som helst fick han senare jobb på ett postkontor. Som så många andra unga burmeser utan egentlig utbildning och karriärmöjligheter tog han vid 20 års
ålder värvning i armén.

Han steg inte snabbt i graderna – förrän general Ne Win grep makten i en kupp 1962. Den något tröge Than Shwe sågs som en
lojal officer som inte utgjorde ett hot mot någon. En nu pensionerad burmesisk arméofficer sade att han och hans kamrater skrattade högt när de 1985 fick höra på radion att han utsetts till vice
arméchef.

Upproret 1988 innebar dock en vändpunkt också för Than Shwe. I egenskap av vice arméchef blev han vice ordförande i den junta som då tog över, the State Law and Order Restoration Council, bättre känt som den olycksbådande förkortningen SLORC.
Han blev ordförande när den gamle juntaledaren, general Saw Maung, fick ett sammanbrott och avsattes 1992. Sedan dess har Than Shwe varit landets högste ledare – och många säger att han efter en kort tid drabbades av storhetsvansinne.

Han ser sig som en modern motsvarighet till Burmas historiska krigarkungar och har låtit renovera gamla kloster och återuppbyggt de gamla kungapalatsen i Mandalay. Och han har låtit bygga en helt ny huvudstad, Naypyidaw, där jättelika statyer på de tre mest berömda krigarkungarna tronar över paradpalatsen, där han visar sig en gång om året.

Han har en bakgrund med träning i psykologisk krigföring, men har blandat de kunskaperna med astrologi och numerologi. Han sägs inte fatta några viktigare beslut utan att först rådfråga sin personlige astrolog. Och viktiga beslut kungörs nästan alltid på datum som kan delas med 9, som den 18:e och den 27:e. Torsdagen den 27 september ansågs till exempel vara en bra dag för att kalla alla utländska ambassadörer i Rangoon till Naypyidaw (2+7=9; september är den nionde månaden och 2+0+0+7=9) för att höra på juntans version av vad som hänt i landet under de senaste veckorna.

Hur länge kan en sådan man sitta kvar vid makten? Det handlar dock inte bara om honom, hela officerskåren vet att om de inte håller samman så kan regimen falla. Och då kommer inte de
politiska fångarna sitta i det ökända Insein-fängelset i Rangoons norra utkanter, utan Than Shwe och hans gelikar. Det är i alla fall vad den burmesiska militärens ledare tror. Och därför är de
beredda att göra vad som helst för att klamra sig fast vid makten.