Det konstaterar en forskargrupp från USA, Chile och Argentina, som mätt jordplattornas rörelser i Sydamerika sedan 1993. Med hjälp av data – än så länge preliminära – från 25 mätstationer har forskarna jämfört exakta mätpunkter före och efter katastrofen. De har använt sig av det satellitbaserade navigeringssystemet gps (global positioning system).

Mätningarna visar att Concepción, Chiles näst största stad, nu ligger 3,04 meter längre västerut än före skalvet, som mätte 8,8 på Richterskalan. Det var den femte kraftigaste jordbävningen som uppmätts sedan det blev möjligt att mäta skalv. Jordbävningen, som inträffade den 27 februari, har följts av hundratals efterskalv, några med en magnitud över 6.

Skalvet, som hade sitt epicentrum i havet drygt tio svenska mil från Concepción, har hittills krävt 497 döda, officiellt identifierade.

Även Santiago och hamnstaden Valparaíso har ”hoppat” västerut, liksom Mendoza på den argentinska sidan av Anderna. Förskjutningar har rapporterats så långt bort som på Falklandsöarna/ Malvinas i Sydatlanten, Fortaleza i Brasilien och vid Chiles norra gräns, mot Peru.

Uppgifterna har offentliggjorts av Ohio State University i USA, som leder gruppen. För forskarna är katastrofen i Chile, om man bortser från all död och förstörelse, ett bra tillfälle att få veta mer om de seismiska processer som utlöser jordbävningar.

–Detta kommer att bli en av de viktigaste, för att inte säga den viktigaste, stora jordbävningen som vi studerat. Idag har vi moderna, exakta mätinstrument för att utvärdera det som hänt, säger Ben Brooks, University of Hawaii, som är med i ledningsgruppen för gps-projektet.

–Och eftersom platsen (epicentrum) gränsar till en kontinent kommer vi att kunna få in ett stort antal mätdata över de förändringar som den orsakat.

Jordbävningen utlöstes när den så kallade Nazcaplattan pressades in under den Sydamerikanska kontinentalplattan. Enorma krafter som byggts upp under längre tid frigörs plötsligt – och förflyttar plattorna steg för steg. Det är så bergskedjor som Anderna, Alperna och Himalaya uppstått.

–Himalaya är ju 8000 meter. Delar man det i centimeter och millimeter så blir det ju många miljoner år, väldigt små rörelser åt gången, säger Per Sandgren, som är prefekt vid institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet.

–Men vid kraftiga jordskalv som detta (i Chile) kan ju förflyttningarna vara större, säger Per Sandgren.