19 januari 2010 kl 13:47, uppdaterad: 19 januari 2010 kl 17:15
Bildspel
13 JANUARI. För omvärlden började katastrofen i Haiti med korta telegram om ett jordskalv utanför huvudstaden Port-au-Prince och risken för en tsunami. Men väldigt snart stod katastrofens omfattning klar. Bilder från ett kaotiska Haiti, med skadade och döda människor och en nästan helt raserad huvudstad, kablades ut till omvärlden.
Foto: JORGE CRUZ/AP
Visar bild 1/21
13 JANUARI. Inte bara lokalbefolkningen utan också internationella hjälporganisationer och FN drabbades hårt av skalvet. Hundratals FN-anställda dog i skalvet. Skolor, sjukhus, presidentpalatset och en stor mängd bostadshus totalförstördes och enligt de senaste beräkningarna
Foto: RICARDO ARDUENGO/AP
Visar bild 2/21
13 JANUARI. Medan omvärlden började förstå vidden av katastrofen kämpade desperata människor i Haiti för överlevnad. Landets barn drabbades hårt när föräldrar och släktingar fastnade i rasmassor och familjer splittrades. Redan efter några timmar började det talas om plundring och instabilitet.
Foto: JORGE CRUZ/AP
Visar bild 3/21
Visar annons
14 JANUARI. Dagen efter skalvet är det inte mycket som fungerar i landet. På gatorna ligger lik och hjälparbetare och sjukvårdspersonal har svårt att komma fram. På bilden syns en grävskopa som skyfflar lik vid bårhuset i Port-au-Prince
Foto: RAMON ESPINOSA/AP
Visar bild 4/21
14 JANUARI. Men mitt i all sorg finns också en stark vilja att hjälpa till. Hjälpen har strömmat in till landet och runt om i världen pågår insamlingar för katastrofens offer. Dessa haitiska män har rest tillbaka från Mexiko för att hjälpa till.
Foto: EDUARDO VERDUGO/AP
Visar bild 5/21
14 JANUARI. Presidentpalatset i Port-au-Prince var ett av de många byggnader som drabbades av skalvet.
Foto: LOGAN ABASSI/AP
Visar bild 6/21
Visar annons
15 JANUARI. Från de första uppgifterna om några hundra döda steg dödssiffran snabbt. Det talades om tusentals döda och på kvällen den 13 januari kom nyhetsflashen: över 100 000 människor kan ha dött i skalvet. Ännu vet ingen hur många som faktiskt dog.
Foto: AP
Visar bild 7/21
15 JANUARI. Haiti står inför stora logistiska problem. Hjälparbetare och journalister på plats har vittnat om hur svår kaoset i Port-au-Prince och FN talade förra veckan om att det handlar om en av de värsta katastrofer organisationen varit med om.
Foto: AP
Visar bild 8/21
16 JANUARI. Människor springer mot en amerikansk helikopter som släpper ner vatten till nödställda i Port-au-Prince. Tre dagar efter katastrofen råder fortfarande kaos i Haiti. Vid gränsen mot Dominikanska republiken är pressen stor då nödstllda haitier vill ta sig till grannlandet för vård samtidigt som hjälparbetare samlas på andra sidan gränsen för att ta sig in i Haiti. En av de som fastnade var Gunnar Hällgren, katastrofhjälpschef på hjälporganisationen Hoppets Stjärna.
Foto: JAE C HONG/AP
Visar bild 9/21
16 JANUARI. Bristen på både mat och vatten blir allt mer akut för varje dag som går. Här samlar människor i Port-au-Prince vatten från en trasig vattenledning. På lördagen kom FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till Haiti och bevittnade skadorna på FN-högkvarteret, Inför avresan sade Ki-moon att han reste med tungt hjärta.
Foto: OLIVIER LABAN MATTEI/AFP/GETTY IMAGES
Visar bild 10/21
16 JANUARI. I jordbävningens spår har plundringsligor börjat härja i landet. En kvinna höjer sina händer medan en affär i Port-au-Prince töms på varor av plundrare.
Foto: CARLOS BARRIA/REUTERS
Visar bild 11/21
16 JANUARI. Många blev hemlösa efter jordbävningen. Här syns ett tillfälligt läger utanför Port-au-Prince från luften.
Foto: TYLER ANDERSON/AP
Visar bild 12/21
17 JANUARI. Människor i Port-au-Prince samlas för att få vattenflaskor av amerikansk militär. Mer och mer hjälp lovas till Haiti, FN gjorde på söndagen en sammanställning som visade att minst 567,67 miljoner dollar (drygt fyra miljarder kronor) strömmat in till räddningsinsatser. Pengar har utlovats av enskilda stater, internationella organisationer, företag och individer. Sverige hör till de länder som gjort störst utfästelser. Hittills har 133 miljoner kronor utlovats, motsvarande 18,1 miljoner dollar. USA har lovat 100 miljoner dollar och Kanada 53,7 miljoner.
Foto: JAE C HONG/AP
Visar bild 13/21
17 JANUARI. Det var länge svårt att få telefonkontakt med människorna på Haiti. Här hyrs mobiltelefonladdare för olika modeller ut per timme.
Foto: EDUARDO MUNOZ/REUTERS
Visar bild 14/21
17 JANUARI. Trots det kaotiska läget försöker haitisk polis upprätthålla lag och ordning, och stoppa plundringen i landet.
Foto: CHRIS HONDROS/GETTY IMAGES
Visar bild 15/21
17 JANUARI. FN-högkvarteret i Haiti drabbades hårt av jordbävningen, och många FN-medarbetare dog under rasmassorna, bland dem troligen de två högsta cheferna. Här gräver Räddningsarbetare i resterna av högkvarteret.
Foto: LOGAN ABASSI/REUTERS
Visar bild 16/21
17 JANUARI. Sedan skalvet inträffade förra onsdagen har Haiti också drabbats av upplopp och plundring. Desperata människor kämpar om mat och vatten, men också kriminella gäng har utnyttjat situationen.
Foto: CARLOS BARRIA/REUTERS
Visar bild 17/21
18 JANUARI. Ett läger för hemlösa efter skalvet i Port-au-Prince.
Foto: JAE C HONG/AP
Visar bild 18/21
18 JANUARI. Det är sorgen som gör störst intryck. Barnen som gråter, de tomma blickarna, människor som förlorat nära och kära och som inte längre har någonstans att bo. Katastrofen kommer att gå till historien som en av de värsta som drabbat Haiti.
Foto: AP
Visar bild 19/21
19 JANUARI. En helikopter från amerikanska flottan landar utanför det raserade presidentpalatset i Port-au-Prince. USA har sänt trupper för att hjälpa till med lag och ordning i staden.
Foto: RICARDO ARDUENGO/AP
Visar bild 20/21
19 JANUARI. Omkring tre miljoner drabbades av skalvet den 12 januari och dödssiffran befaras överstiga 200000. Kampen för vatten och mat är det som upptar vardagen för många av de överlevande.