Störst är problemet utanför Somalia. 92 procent av alla attacker mot fartyg under 2010 skedde i haven utanför landets kust. Enbart under de två första månaderna i år attackerades 80 fartyg av somaliska sjörövare. I 19 fall lyckades de kapa fartyget. Ett 40-tal fartyg är i dag under piraternas kontroll och ungefär 700 sjömän sitter fångna. Siffrorna är osäkra. Rederierna föredrar ofta att förhandla själva med sjörövarna utan att meddela någon myndighet om vad som skett.

–Hittills har inget svenskflaggat fartyg kapats, men snabba somaliska småbåtar, så kallade skiffs, har många gånger lagt sig vid sidan av svenska fartyg, säger Tryggve Ahlman, ansvarig för säkerhetsfrågor på Sveriges Redareförening.

5–6 svenskflaggade fartyg seglar in i Adenviken varje månad. Redareföreningen har skrivit till Näringsdepartementet och bett om att svenska soldater ska placeras ut på de svenska fartygen, men har än så länge inte fått något svar. En utredning ska först klargöra de juridiska frågorna.

Men det är inte bara Sverige som har problem med juridiken.

–Ett av de största problemen för att bekämpa sjörövarna är att det inte går att döma de som grips. Nio av tio sjörövare släpps igen, säger Tryggve Ahlman.

I måndags röstade FN:s säkerhetsråd enhälligt igenom ett beslut att upprätta en specialdomstol för sjörövare i Somalia.

På måndag inleds en internationell konferens i Dubai där ett 50-tal utrikesministrar bjudits in.

–Att komma överens om hur en internationell tribunal ska fungera blir det viktigaste som kommer att diskuteras på det mötet, säger han.

Jämfört med andra internationella frågor, där det kan finnas geopolitiska motsättningar, har alla länder ett gemensamt intresse att bekämpa sjörövarna. Samtliga länder drabbas på något sätt, men för Kenya och Tanzania har det också blivit ett stort problem att många rederier inte längre vill anlöpa hamnar på den afrikanska östkusten.

För de personer som drabbas ökar lidandet när förhandlingarna drar ut på tiden. Förutom den mentala påfrestningen innebär också långvarig fångenskap att många drabbas av sjukdomar. I vissa fall har fångar avrättats.

Enligt norska forskare blir sjörövarna allt brutalare.

– Viljan att använda våld mot fångarna kan bero på att sjörövarna måste anstränga sig mer på grund av säkerhetsåtgärderna och att de möts av mer våld från de styrkor som patrullerar området. Sjörövarna verkar mer cyniska och desperata, säger John Kristen Skogan på Norsk utenrikspolitisk institutt, Nupi.

Den danska familjen Quist Johansen från Kalundborg höll på att genomföra en två år lång världsomsegling när deras fartyg kapades den 24 februari i år. Paret Jan och Birgit Marie hade sina barn Rune, 17 år, Hjalte, 15 år och Naja, 13 år, med sig, samt två besättningsmedlemmar, Viktor och Anne-Louise.

Efter en månad lyckades det danska Ekstrabladet besöka det grekiska fartyg där den danska gisslan hölls fångna. Reportaget blev mycket omdiskuterat i Danmark.

– Pappan ser trött ut. Han verkar sjuk. Resten av familjen är deprimerad, rapporterade tidningens medarbetare.

Enligt Ekstrabladet var det ett 20-tal gisslan ombord på det grekiska fartyget MV Dover. Sjörövarna tuggade konstant på khat och kräver fem miljoner dollar för att släppa danskarna. De bestod av två olika grupper som sinsemellan var oeniga.

Ingen litar på de andra. Alla har pistoler och maskingevär och är hela tiden klara att försvara sig själva och varandra mot den andra gruppen, skrev tidningens utsända, som tillbringade 24 timmar på det flytande fängelset.

Ett misslyckat försök att befria gisslan gjordes den 11 mars, då soldater från regeringen i Puntlandregionen angrep de 15–20 sjörövarna som bevakade fångarna som tillfälligt tagits i land. Vakterna fick emellertid snabbt förstärkningar av 200 andra beväpnade män.

Soldaterna avbröt angreppet efter att nio av dem dödats. Gisslan fördes därefter tillbaka på fartyget igen.

– Vi vet att de förbereder sig på att angripa oss igen, men märk mina ord, om ni försöker igen kommer danskarna att dödas, sa den självutnämnde ledaren för gruppen, Bile Hussain till nyhetsbyrån AP.

Enligt Ekstrabladet varnades den danska familjen två gånger av den danska marinen att segla in i Adenviken.

– Bägge gångerna avrådde vi så kraftigt vi kunde från att segla den planerade sträckan. Vår bedömning var att risken för piratangrepp var allt för stor, säger en anonym källa på Søværnets Operativa Kommando till Ekstrabladet.