Efter 13 timmars diskussion ställde sig 127 av parlamentets 173 ledamöter bakom uttalandet på tisdagskvällen. De fördömer massakern, beklagar att inte mer gjordes för att förhindra den och uttrycker sympati för offrens familjer, men går inte så långt som att tala om folkmord.

Branko Rizic vars Socialistparti under 1990-talet leddes av Slobodan Milosevic kallade resolutionen ett steg byggt på politisk övertygelse.

Den regerande koalitionen av västvänliga demokrater och socialister hoppas att med parlamentsbeslutet vinna EU:s gillande.

Men tisdagens långa debatt underströk den djupa splittringen i synen på vad som skedde under krigen.

Flera ledamöter visade stort missnöje med skrivningen i uttalandet eftersom den inte tar hänsyn till de krigsförbrytelser som begicks mot serberna.

- Brotten i Srebrenica var inte större än på andra ställen, sade oppositionspolitikern Velimir Ilic och talade om kroatiska övergrepp.

- Vi kan inte ställa allt det åt sidan, sade han.

Den liberala oppositionen protesterade mot att massakern inte kallas folkmord.

- Vi ville ha en helt annan resolution, men det är uppenbarligen omöjligt, sade en av de liberala ledamöterna.

De bosniskserbiska styrkorna, som leddes av general Ratko Mladic, dödade omkring 8 000 bosniska muslimska män och pojkar efter att ha tagit över den östliga enklaven som stod under FN:s beskydd. Mladic är FN:s krigsförbrytartribunal ICTY:s mest eftersökte brottsling och han tros gömma sig i Serbien.

En diplomat från väst som var stationerad i Bosnien under massakern sade att resolutionen betyder föga om inte Mladic grips.

- Som ersättning är den kränkande, den är en förolämpning. Framförd tillsammans med rättsliga åtgärder är den betydelsefull, sade diplomaten.

Belgrad har ansökt om inträde i EU men måste gripa Mladic och skicka honom till ICTY innan samtalen om ett medlemskap kan börja.