GENÈVE När Roberto Saviano var 13 år såg han sitt första mord. Han var på väg till skolan i Casal di Principe nära Neapel, en stad som styrs av Italiens mest skoningslösa och blodtörstiga maffiagrupp: Camorra. Där växte Saviano upp, och i detta maffianäste lärde han sig allt om Italiens organiserade brottslighet.

Saviano brukar säga att han är av samma skrot och korn som maffian och skämta om att han även ser ut som en mafioso, men att han ”gjort andra val i livet”. Till det bidrog mamman, lärarinna från norra Italien vars klarsynthet lärde sonen att omvärlden kan ses på andra sätt än genom maffiaögon.

Redan som liten förstod Saviano att ordet Camorra inger skräck. När han cyklade runt med kompisarna i kvarteren omkring Casal di Principe kunde han skrämma bort andra barn bara genom att säga att han kom ”från Casale”, bas för den hänsynslösa Casalesi-klanen. Han lärde sig också att även om man bevittnat en maffiaavrättning på gatan ”har ingen sett nå’t”. Samt att en vänlig grannfarbror kunde svänga tvärt och tvinga mannen som flörtat med hans dotter att svälja sand.

När han blev lite större fick Saviano smärtsamt erfara att maffian vill vara ifred när hämnd utkrävs. Pappan, som var läkare, hjälpte en skadad 18-åring till sjukhus efter ett skottdrama inom Camorran. Men enligt oskrivna regler ska maffians hitmen ostörda få avsluta sitt arbete om de inte lyckas i första omgången. Pappan misshandlades så illa av maffiagangsters att han inte visade sig ute på mycket länge.

När Roberto Saviano som 20-åring började jobba åt en fotograf som tog bilder på maffiabröllop, insåg han att maffians tentakler nådde överallt. Saviano åkte runt med sin vespa i maffiakvarteren och lärde känna många på botten av hierarkin. Han förstod så småningom att maffian kontrollerar allt från byggnadssektorn och restaurangbranschen till sophanteringen och modeindustrin – förutom att de även sysslar med narkotikaaffärer, människosmuggling och utpressning.

Saviano lärde känna 12-åringar som fungerade som skällande vakthundar åt maffian, och träffade ”välfärdsansvariga” som levererade kuvert med pengar till maffiahustrur medan deras män satt i fängelse. Han insåg att Camorran är som en envist växande cancer i den syditalienska myllan.

Till sist hade Roberto Saviano sett och hört nog. Med en filosofiexamen i bagaget satte han sig och skrev boken Gomorra, en skakande och avslöjande skildring av Camorrans makt, sadistiska blodshämnd och utgreningar i världen. När ingen annan vågade, skulle han göra det. Till sin hjälp hade han polisrapporter, rättsmaterial och myriader med vittnesmål. Bokens titel är en anspelning på Camorran och den bibliska staden Gomorra som Gud dränker i eld och svavel på grund av invånarnas syndiga leverne.

Då boken landade på bokdiskarna i oktober 2006 anade ingen att Gomorra skulle bli rena bomben i maffiakretsar. I början sålde den måttligt. Men plötsligt tog det fart och boken blev en internationell bästsäljare, översattes till ett 40-tal språk, ledde till teaterpjäser och en filmatisering som är Oscars-nominerad till bästa utländska film.

Saviano har blivit en hyllad hjälte, fått stjärnstatus och blivit rik på kuppen. Världen har börjat tala om den mäktiga och bestialiska Camorran, som hittills stått i skuggan av sin mer omtalade kusin Cosa Nostra på Sicilien. I sopkrisens Neapel står Camorran i strålkastarljuset, utpekad av Saviano som inblandad i illegal sophantering.

Men den unge Saviano hade möjligen underskattat kraften i sin penna och inte förutsett hur förbannade maffiabossar kan bli. Många kallar honom modig, andra naiv. I takt med att boken storsålt och Saviano talat inför skaror i New York, Toronto och London, har hotet mot hans liv ökat från hämndlystna mafiosi som vill få tyst på snacket.

Sedan två år lever Roberto Saviano med fem livvakter dygnet runt och han är på ständig flykt mellan bevakade lägenheter. Den senaste tiden har han bott i en skyddad lägenhet i polishögkvarteret i Neapel. Den första person han ser på morgonen är en beväpnad livvakt som i bepansrad bil kör honom till gymmet eller affären för att handla. Han kan inte flanera ensam på en gata eller ta en öl på ett utekafé. Vännerna har skingrats, familjen lever i fruktan och ingen vill hyra ut en bostad till honom. Salman Rushdie kom fram och omfamnade honom på en tillställning i New York tidigare i år, med orden att maffiahotet mot Saviano är värre än hotet mot honom efter boken ”Satansverserna”.

Camorran talar skrytsamt om Savianos amputerade tillvaro. ”Vi har begravt honom utan att mörda honom. Han ligger i en kista utan att vi skjutit ett enda skott”, har maffiabossar bakom galler skrävlat. Men förra veckan avslöjades att det finns en konkret plan att mörda Saviano före jul. Enligt en Camorra-avhoppare skulle Savianos bilkonvoj sprängas i luften på motorvägen mellan Neapel och Rom – på samma sätt som maffiabekämparen Giovanni Falcone dödades på väg till flygplatsen i Palermo 1992.

Dödsplanen fick Saviano att säga stopp.

–Jag vill inte längre vara fånge i min egen framgång, deklarerade han i tidningen La Repubblica och förklarade att han nu ser sig tvungen att lämna Italien.

–Många morgnar vaknar jag och hatar min bok för livet jag lever. Det vore lögn att säga att jag aldrig ångrar att jag skrev boken, säger 29-åringen som blivit en symbol för kampen mot organiserad brottslighet.

Omvärlden har reagerat med en massiv uppslutning kring Roberto Saviano. Italienska politiker, premiärministern och presidenten samt sex Nobelpristagare har gått till hans och yttrandefrihetens försvar. Över 250000 människor har anslutit sig till ett upprop i La Repubblica – ”Firma per Saviano”. I Sverige har fp-ledamoten Cecilia Wikström startat ett upprop i riksdagen till förmån för Saviano, och Svenska Akademien har bjudit in den dödshotade författaren att tala om ”det fria ordet och det laglösa våldet”.

Saviano själv publicerade ett öppet brev i La Repubblica i onsdags där han tackar alla som stöttar honom. ”Nu känner jag mig mindre ensam”, skriver Saviano, säkerligen medveten om att så länge uppmärksamheten kring honom är stor ligger maffian lågt. Fast å andra sidan: ju större framgångar Roberto Saviano har desto närmare graven kommer maffian att försöka knuffa honom.

Källor: La Repubblica, Corriere della Sera, La Stampa, Ansa, www.robertosaviano.it.