Prins Khaled är nöjd med det ramavtal som han just har undertecknat med försvarsminister Leni Björklund och som kan leda till att bland annat Saab och Ericsson kan öka sin export till världens största oljeproducent. I en exklusiv SvD-intervju skissar han på vad avtalet kan innebära:
- Det handlar inte bara om att köpa vapen. Det handlar om ett komplett samarbete där vi kan utbyta kunskaper om militär träning och vidareutbildning på vissa områden. Det handlar också om viss typ av forskning, utbyte av underrättelser och samarbete i medicinska frågor. Vi har ju många militära sjukhus.
Den saudiske makthavaren är son till den nye kronprinsen Sultan, som också är försvarsminister, och tillhör därmed den mäktigaste prinsklanen inom Huset Saud. Hans fulla namn är prins Khaled bin Sultan bin Abdulaziz al-Saud.
Som förklaring till att saudierna vänt sig till just Sverige för det nya militära samarbetet pekar han på det besök som dåvarande kronprinsen och numera kungen, Abdullah, gjorde i Stockholm för ett
par år sedan.
- Det satte fart på samarbetet i rätt riktning. Sedan dess har vi haft ett par militära delegationer här som har förberett mitt besök. Men det finns avtal på andra områden också, bland annat kultur.
- Vi ska handla och utbyta sådant som ligger i båda ländernas intresse. Om det ligger i ert intresse att sälja till oss och i vårt intresse att handla svenskt - om kvaliteten är god och priserna rimliga - så ska vi göra det. Saknas dessa ömsesidiga intressen blir det inga affärer.
Saudiarabien har många ansikten. I landet finns islams heligaste platser. Det är en diktatur där kungahuset har makten, där dödsstraff tillämpas och där det har funnits en gynnsam jordmån för islamisk extremism. Landet har haft en snabb befolkningsutveckling och kämpat mot en fallande BNP. Saudierna lever i en farlig region och har försökt öka sin inre och yttre säkerhet genom omfattande vapeninköp, främst från USA.
Det har inte stoppat terrorismen i kungariket. Prins Khaled menar att terrorismen bäst bekämpas
genom en kombination av åtgärder som handlar om reformer, förändrad amerikansk Mellanösternpolitik och ökad intern säkerhet.
- Det som har utlöst terrorismen är människors vrede, parad med svagheter inom utbildningsväsendet. Sedan många år kan araberna dagligen följa den palestinska frågan på sina tv-kanaler i hemmen. De ser hur palestiniernas hus förstörs och hur deras barn och kvinnor, som också är araber, dödas. Detta utförs med vapen från väst. F-16-planen och Apachehelikoptrarna slår hårt.
Dessa tv-nyheter framkallar ett hat och en känsla av hopplöshet, som smittar av sig på andra folk inom arabvärlden, menar den saudiske prinsen vars eget land är nära lierat med det Israelvänliga USA.
Saudiarabiens eget säkerhetsproblem började med kriget i Afghanistan på 1980-talet, menar prins Khaled.
- Där var vi alla - USA, Pakistan, Saudiarabien - delaktiga för en god sak: att befria afghanerna från ryssarna. Men när ryssarna kastats ut gjordes flera felbedömningar, särskilt från USA:s sida. Veteranerna
från Agfhanistan fanns kvar med sitt hat och de såg vad som hände palestinierna. Usama bin Ladin utnyttjade hatet och riktade det främst mot Saudiarabien.
Usama bin Ladins mål var, enligt prinsen, att förstöra den speciella relationen mellan USA och Saudiarabien.
- Det var därför, menar jag, som han valde ut femton saudier till attackerna den 11 september 2001. Han ville framkalla en konflikt mellan civilisationer, fortsätter ministern och tillägger att det ömsesidiga förtroendet mellan USA och Saudiarabien i dag är återuppbyggt.
Han hävdar att de sympatier som vissa ”mest okunniga” saudier tidigare hyst för al-Qaida-ledaren i dag är bortsopade.
- bin Ladin är inte det stora problemet för oss i dag. Det är i stället Zarqawi (den jordanske terroristledaren i Irak).
Förra året hölls saudiska kommunalval. Prinsen tror att de kommer att följas av val till högre instans ”inom en nära framtid”. Men han ger ingen tidtabell för när också kvinnor ska få rätt att kandidera och rösta, trots att han själv
säger sig vara för detta - samt för att kvinnor ska få köra bil. Han tillägger med ett skratt att han har egna döttrar.
Apropå kritiken från människorättsorganisationer, säger denne publicist och ägare av tidningen al-Hayat:
- Det måste bli större friheter, vare sig vi vill det eller inte, men frågan är: kommer vi att sitta på förarplats eller inte. Vi måste undervisa människor, annars kan frihet leda till vansinne och det vill vi inte ha.
