George Bushs hot om militära anfall har ersatts av president Barack Obamas utsträckta hand till Iran. Det har i stort sett varit bra för demokratirörelsen. Därmed kan de styrande i Iran inte utnyttja den yttre hotbilden på samma sätt som förr, menar den kände iranske dissidenten Akbar Ganji.
Han har just kommit till Stockholm, inbjuden av svenskiranier i Den gröna rörelsens supportrar (vilket syftar på den breda demokratirörelse i Iran som föddes under sommarens protester mot att Ahmadinejad officiellt blev omvald till president).
Men det finns ett aber med Obamas politik och det är hotet om skärpta sanktioner, menar han.
–Sanktioner drabbar de fattiga. I Iran lever 14 miljoner under fattigdomsgränsen. Demokratirörelsens bas är medelklassen. Om sanktionerna hårdnar blir de fattigare ännu fattigare och medelklassen utarmas, säger Ganji när han ger sin första intervju till SvD under sitt Sverigebesök.
Akbar Ganji, 49, har obruten moral trots många hårda år i Evinfängelset i Teheran. Han gjorde aldrig någon offentlig ”avbön”, till skillnad från andra kända regimkritiker efter sommarens skådeprocesser. Men han fördömer inte deras framtvingade ”bekännelser” inför tv-kameror.
–Jag vet vilken enorm press de utsatts för, säger den forne samvetsfången.
Även om det inte föreligger något akut hot om USA-bombningar mot Iran, spekuleras det i om Israel kan skicka stridsplan till våren för att söka stoppa Irans kärntekniska program. Men Ganji argumenterar att militära anfall straffar folket, inte deras förtryckande ledare.
–Demokratirörelsen kan inte utvecklas om landet blir fattigare. Den som är fattig sliter hårt för brödfödan.
Istället hoppas han på rättsliga åtgärder mot det toppgarnityr i Teheran som enligt Akbar Ganji gjort sig skyldigt till brott mot mänskligheten utifrån sex av elva juridiska kriterier.
–Det är vår väg. Därför reser jag runt i Europa för att mobilisera stöd. Högste ledaren Ali Khamenei och andra som är skyldiga till förtrycket borde ställas inför rätta.
–Om väst vill göra något för Iran ska de se till att ledarna straffas, säger Ganji som i detta sammanhang talar för ett brett nätverk av exiliranier.
Liksom USA och Israel har inte heller Iran erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC. Därför krävs ett mandat från FN:s säkerhetsråd för att domstolen ska kunna åtala iranska ledare. Så gick man till väga när Sudans president Omar al-Bashir åtalades för brott mot mänskligheten, trots att inte heller Sudan erkänner ICC.
Akbar Ganji hyser dock föga hopp om att USA ska hjälpa honom i denna kamp för rättsliga åtgärder.
–I USA är man orolig för att den förre försvarsministern Rumsfeld och vice president Cheney ska bli föremål för liknande rättsliga åtgärder. Men vi hoppas på stöd från Skandinavien och på experter i internationell rätt, säger Ganji som ska träffa svenska riksdagsledamöter.
