Ruchama Marton, pionjär bland israeliska människorättsaktivister, blir ibland kallad förrädare på hemmaplan.

Allt fler människorättsaktivister i Israel blir kallade så, säger denna psykiater och tidigare barnläkare, som grundade Läkare för mänskliga rättigheter 1988. Som en av fyra mottagare av årets Right Livelihood Award, Alternativa Nobelpriset, hyllas hon för organisationens mångåriga arbete för ”alla människors rätt till hälsa i Israel och Palestina”.

Hon har haft palestinska vänner sedan barndomen, men besöket på Gazaremsans största sjukhus, Shifa, strax efter den första intifadans utbrott i december 1987, kom som en chock.

– Standarden på den medicinska utrustningen där var som att resa 30-40 år bakåt i tiden, säger Ruchama Marton. Den israeliska ockupationsmakten hade då ytterst ansvar för Shifasjukhuset.

Marton ställde den fråga som varit vägledande för henne sedan dess: Varför höll inte palestinska sjukhus samma standard som israeliska? Varför måste palestinska läkare vara underställda en militärregim och hotade i sin verksamhet av politiska skäl?

Physicians for Human Rights bevakar numera även rätten till hälsa för människor som lever på det israeliska samhällets bakgårdar: asylsökande, migrantarbetare och icke erkända beduinsamhällen i Israel.

– Allt har i grund och botten med ockupationspolitiken att göra. Migrantarbetarna finns i Israel för att vi har kastat ut de palestinska arbetarna. Bland sju miljoner invånare i Israel finns en halv miljon migrantarbetare, asylsökande och papperslösa. Alla har rätt till hälsa och det betyder också rent vatten, ren luft, elektricitet och fri rörlighet. Det är vad vi jobbar för.

– Det gör mig ont att säga det, men det israeliska samhället har blivit rasistiskt. För att räknas ska man ha judisk religion och helst vara vit. Även etiopiska judar drabbas

Sedan 1980-talet har hon åkt till Gaza med hjälp av palestinska vänner. Men sedan 6,5 år får varken hon eller någon annan judisk-israelisk medborgare resa in i Gaza. Militären motiverar det med att man inte vill utsätta någon judisk israel för risken att bli hållen som gisslan (likt soldaten Gilad Shalit).

Men Ruchama Marton betackar sig för sådan omsorg.

– Jag behöver inte militärt beskydd. Jag vill inte undersöka vare sig barn eller vuxna med en soldat stående intill oss.

I dag har hennes organisation runt 1 000 medlemmar. Många unga israeliska läkare och sjukvårdsarbetare knackar på organisationens dörr.

– Vi har aldrig ansträngt oss för att värva medlemmar. Vi informerar om vad som händer på ockuperat område. Sen får folk välja om de vill bli medlemmar, hata oss eller ignorera oss.

Efter kriget i Gaza kring nyåret 2008-2009 samarbetade Physicians for Human Rights med domaren Richard Goldstones FN-utredning om krigsförbrytelser.

– Det är vi stolta över, säger pristagaren.