Enligt TV 2, som först gick ut med uppgifterna, har det under tiotals år skett en politisk registrering av hundratals norska medborgare. 15-20 tidigare norska poliser och militärer har i nästan tio år arbetat med att ta bilder av demonstranter och att kartlägga vad som kan vara hot mot ambassaden. Tack vare sina kontakter har de också haft tillgång till norska polisregister.
– Jag fick veta detta på onsdag. Jag reagerade som alla andra: Detta är väldigt allvarligt. Alla ska respektera norsk lag i Norge och det är viktigt att vi får klarhet i vad som skett, säger den norska statsministern Jens Stoltenberg.
Norge har gått längre än något annat land i att granska sina hemliga tjänster. Stortinget nedsatte 1994 den sk Lund-kommissionen, som skulle granska säkerhetspolisen. Två år senare kom rapporten som visade på en omfattande politisk registrering och övervakning, tätt samarbetet mellan säkerhetspolisen och Arbeiderpartiet samt oklara myndighetsförhållanden. Många norrmän fick möjligheten att se sina mappar hos säkerhetspolisen.
Justitieministern Grete Faremo tvingades att avgå för att säkerhetspolisen också hade övervakat en av kommissionsmedlemmarna under den pågående granskningen.
De senaste månaderna har det återigen blåst omkring säkerhetspolisen, som anklagas för att ha förfalskat bevis i rättegången mot Arne Treholt, som dömdes för spioneri 1985. Samtidigt har säkerhetspolisen de senaste åren fått mycket större resurser i sitt arbete mot att förhindra terror och grep tidigare i år tre personer misstänkta för att planera en terrorattack i Norge. Att säkerhetspolisen varit ovetande om vad som föregått på den amerikanska ambassadeen anses som mycket osannolikt.
Att på norsk jord samla in politisk information om invånarna i landet är straffbart . Juridiska experter, som professor Ståle Eskeland, påpekar att tillstånd till en sådan verksamhet inte kan ges på lägre nivåer i polisen, eller ens av regeringen.
– Ambassaden måste följa norsk lag, även om de som arbetar vid ambassaden har diplomatisk immunitet. De tidigare norska poliserna som arbetat i organisationen har inte någon sådan immunitet, säger han.
– USA:s ambassad har inte tillstånd att bedriva övervakning på norsk jord. Det ligger utanför handlingsrummet för en diplomatisk representation. En sådan övervakning är istrid med värdlandets suveränitet och folkrätten, säger Ketil Lund, som ledde Lund-kommissionen.
Enligt ett pressmeddelande från den amerikanska ambassaden är den så kallade Surveillance Detection Unit (SDU) ingen underrättelsenhet. SDU ska bara avslöja övervakning av amerikanska ambassader och bildades efter terrordåden mot USA:s ambassader i Nairobi och Dar-es-Salaam 1998.
– SDU riktar sig inte mot värdnationen eller värdnationens invånare. Det kan bättre beskrivas som kontraövervakning. Vi vill se vem som ser på oss, säger Thimoty Moore vid ambassadens kommunikationsavdelning till den norska nyhetsbyrån NTB.
Han avvisar att norrmännen som arbetat för SDU har använt metoder som telefonavlyssning eller övervakning av e-post och elektronisk kommunikation. Övervakningen har bara handlat om att skydda sig mot angrepp, enligt ambassaden.
– I många fall har det visat sig att sådana angrepp har planerats noga. Samma personer kom flera gånger för att ta bilder och observera på förhand. Det är sådana aktiviteter som bekymrar oss, säger Thimoty Moore.
Den norske justitieministern Knut Storberget har kallat in både polischefen Ingelin Killengren och vicechefen för säkerhetspolisen Roger Berg för att få fakta på bordet. Den amerikanske ambassadören kallades in till UD av utrikesminister Jonas Gahr Støre.
Efter mötet sa Støre att han ”inte fick alla svar vi önskade” och att han därför kräver mer information från USA om vad som föregått.
