”Säkerhetstjänsten är infiltrerad”

Hennes åtta år gamla tandborste fanns kvar i badrummet när hon till slut kom hem till Bilawal House vid halv två på morgonen, efter att ha undkommit självmordsbombaren som mötte henne några timmar efter återkomsten till Pakistan. Nästa dag vaknade hon med torkat blod i örat från en spräckt trumhinna. Annars klarade hon sig bra, säger hon, även om hon ser lite trött ut på den tredje dagen av sorg när hon tar emot i sitt gamla familjehem. Hon har tillbringat förmiddagen på ett sjukhus för att besöka skadade.

Hon har fått hård kritik i Pakistan för den storslagna hemkomsten som resulterade i minst 136 döda och 200 skadade. Men hon kan inte hållas ansvarig, säger hon:

–De dog inte för att de kom ut för att se mig, utan på grund av mörkret. Gatlyktorna slocknade, och mina vakter kunde inte se när självmordsbombaren närmade sig. Mörkret gav honom skydd.

Från bussen som hon färdades i hade hennes medhjälpare försökt få kontakt med någon som kunde få igång gatubelysningen, men misslyckats. Hon hade varnats för attentat före hemresan och därför begärt extra beskydd från den pakistanska säkerhetstjänsten. Men en specialutrustad polisbil med elektronisk störningsutrustning som kan förhindra detonationer dök exempelvis aldrig upp.

Bhutto vill inte kritisera president Pervez Musharraf, som fortfarande är hennes tänkta partner när hon hoppas bli premiärminister nästa år. Men hon litar inte på hans säkerhetstjänst, säger hon, eftersom den är fylld av militanta och religiösa extremister.

Det är en utveckling som pågått sedan 1980-talet, då Pakistan tillät deras inflytande att växa medan kriget pågick i grannlandet Afghanistan. Resultatet blev en mardröm, medger Bhutto. Hon har kritiserats för att själv ha varit en av dem som lämnade dörren öppen för talibanerna när kommunismen skulle bekämpas.

Den pakistanska säkerhetstjänsten har inlett en undersökning för att finna de skyldiga bakom attentatet, som ingen grupp eller person ännu har tagit på sig. Bhutto själv har däremot lämnat ett dokument till presidentämbetet som innehåller namn på påstådda infiltratörer inom säkerhetstjänsten som hon tror vill döda henne. Hon har också krävt en oberoende utredning där internationella experter ingår, men det verkar inte troligt att säkerhetstjänsten kommer acceptera den idén.

Att bekämpa terrorism blir nu ett stort ämne för Bhutto i valkampanjen, liksom det länge har varit för president Musharraf. Hans regering har tagit emot mer än tio miljarder dollar sedan 2002 från USA, varav en stor del är militärt bistånd för att säkra gränsen mot Afghanistan.

Trots det tros Usama bin Ladin fortfarande finnas vid gränsen och talibanerna verkar inte ha några problem att rekrytera från Pakistan. Även där upprepar Bhutto militären och säkerhetstjänsten i Pakistan har fyllts av extremister som inte alls vill bekämpa terrorismen enligt amerikanska önskemål, men tacksamt tar emot pengar från sin värsta fiende.

Söndagen var också änkornas dag i Karachi. Dussintals kvinnor som förlorat sina män köade stillsamt utanför Bhuttos hus för att få gå igenom fem metalldetektorer och två kroppsvisiteringar, eftersom hon hade lovat att komma ut på innergården och tala till dem. När hon till slut kommer ut är hela gräsmattan fullpackad med folk som försöker komma så nära henne som möjligt.

Det blir snabbt lite kaotiskt och vakterna lyckas knappt screena alla som vill in. Att något sådant tillåts bara dagar efter en stor attack visar tydligt hur högt Bhutto värderar att träffa och synas framför sina väljare, där många inte har teve, radio eller internet. Därför är det också omöjligt för henne att driva sin fortsatta kampanj i en skottsäker bil, eller bakom de höga murarna till Bilawal House.

–Det kommer att bli flera attentatsförsök mot mig, säger hon.

–Men jag är säker på folks uthållighet och beslutsamhet kommer att föra Pakistan längre bort från religiös extremism och närmare demokrati. De som vill ha bort mig är livrädda för alla de mer liberala, toleranta människor som finns i Pakistan.