–Lokala myndigheter, byggare, ingenjörer och hantverkare måste vara med i arbetet för att hus och hem i Haiti ska bli säkra på lång sikt.
Det säger Shailesh Kataria, chef för katastrofinsatser vid RICS, en global organisation för lantmätare och bygginspektörer. RICS, med bas i London, samlar människor och företag som arbetar med mark- och byggfrågor utifrån ett socialt och etiskt perspektiv.
Kataria var på Haiti i somras för att – i samarbete med Haitis regering och Världsbanken – ta fram byggnormer i ett land som i praktiken saknar regler för hur man ska bygga hus – än mindre jordbävningssäkra dem. Den förra stora jordbävningen inträffade 1843.
–Men det måste vara byggnormer som människor förstår och som kan tillämpas i praktiken, både av byggfirmor och av fattiga människor som bygger sina egna hem, säger Shailesh Kataria.
–Man kan inte bara ta de regler som gäller i Kalifornien till exempel; de är så strikta att folk i Haiti inte har råd att följa dem. Dess- utom är risknivåerna så olika.
I detta läge, efter den stora katastrofen, måste man snabbt införa tillfälliga bygg- och planregler i Haiti. Och då kan man ta de som redan finns i andra länder i Karibien, säger han. Mest akut är att syna sjukhus och skolbyggnader.
–På måndag (igår) öppnar de skolor som ännu står kvar. Men de måste synas och säkras så att man inte utsätter barnen för nya risker. Det finns risk för fler efterskalv. Samtidigt ökar ju pressen
på att återgå till ett normalt liv, barnen måste tillbaka till skolan.
Kataria påpekar att det redan innan jordbävningen fanns stora risker inbyggda efter alla översvämningar och orkaner som drabbat Haiti på senare år. Och snart börjar regnperioden – och en ny orkansäsong.
–Om återuppbyggnaden i Haiti görs utan bättre stadsplanering och byggnormer bygger man bara in riskerna för nya katastrofer.
Nu flödar hjälpen och biståndsprojekten in – och både givarna och de drabbade vill se snabba resultat. Men Kataria och RICS manar till besinning, pekar på erfarenheterna från tsunamin i Indiska oceanen 2004. Där var det FN-organ, utvecklingsbanker, frivilligorganisationer, en hel omvärld som skötte mycket av återuppbyggnaden – men ovanför lokalbefolkningens huvuden.
Kataria har själv arbetat i Honduras och sett hur det gick efter orkanen Mitch 1998: på kort tid byggdes stora bostadshus upp utanför Tegucigalpa, huvudstaden, med utländska biståndspengar.
–Dessa enorma byggen står praktiskt taget tomma idag. Ingen vill bo där! De byggdes på fel ställe, under stark press att spendera katastrofpengarna.
–Detta visar hur viktigt det är att engagera lokala myndigheter, lokala krafter på ett tidigt stadium och ta hänsyn till lokala förhållanden och traditioner.
I förra veckan hölls ett första möte i Port-au-Prince, där rege-ringstjänstemän, byggnadsingenjörer och arkitekter från Haiti fick träffa folk från Världsbanken och byggare från Kalifornien. Första steget blir att försäkra sig om vilka hus som är värda bygga upp igen. Och vilka som ska rivas.
–Detta kommer att ta mellan två och sex månader, säger den haitiske byggnadsingenjören Ronald Craan till den spanska dagstidningen El País. Först därefter kan vi börja bygga upp staden på nytt. Men detta kommer att bli mycket komplicerat; innan man kan lägga en tegelsten, på vilken plats som helst, måste man göra klart var tomtgränserna går. Jag befarar att det kan bli många sådana tvister.
Han s syster, arkitekten Evelyne Craan, pekar på ett annat problem: att Haiti är ett så fattigt land att det inte finns resurser för en effektiv övervakning och inspektion av att byggreglerna – de få som finns – verkligen följs.
–Byggingenjören räknade ut rätt hållfasthet, arkitekten gjorde rätt planritning, men sedan kom byggbasen och sparade in på material när huset byggdes, berättar hon – och tar ett annat exempel:
–I andra fall har man byggt på en våning på hus som byggts för att klara tyngden av två våningar. Och det finns ingen som kan inspektera detta.
Craan påpekar också att det finns två sorters tegel i Haiti: fabriksbränt som är hårt och starkt, och handgjort, som är billi- gare, men betydligt sämre och inte klarar en jordbävning.
