Stockholm
Inför det ryska parlamentsvalet i december vägrade ODIHR, Europas valövervakningsbyrå inom ramen för OSSE, att skicka några observatörer. ODIHR tilläts skicka ett betydligt lägre antal än man önskade och fick dessutom starka restriktioner och administrativa problem. ODIHR står normalt för den mest tillförlitliga valobservationen tack vare en lång erfarenhet, bra statistiskt underlag och långa observationsperioder.
– Om vi inte får bättre möjligheter att bevaka presidentvalet än vi fick i samband med parlamentsvalet är det knappast meningsfullt att vi åker dit nu heller, säger Torgny Hinnemo, analytiker på UD och erfaren valobservatör.
Ryssland har under många år kritiserat säkerhetsorganisationen OSSE för att ”lägga sig i” interna frågor och det har gällt såväl Ryssland som flera andra länder inom det forna Sovjetunionen. I fjol blev exempelvis OSSE:s valobservatörer för första gången öppet motarbetade i samband med det vitryska presidentvalet.
Centrala valkommissionens ordförande Vladimir Tjurov uttryckte i går på en presskonferens fortsatt tvivel om de utländska valobservatörernas neutralitet.
– Vi känner oundvikligen oro över det sätt som en del observatörer väljs ut eftersom de redan är kända för att inte acceptera vårt system, sade Tjurov.
I samband med presidentvalet i Georgien i början av januari var det dock ryska valobservatörer som var mest kritiska. De talade om ”utbrett användande av administrativa resurser, starkt tryck mot oppositionskandidater och stränga restriktioner när det gällde tillgång till medier”.
Sannolikt påverkades den kritik av att omvalet av Michail Saakasjvili som georgisk president inte föll makthavarna i Moskva i smaken. För den ryske presidenten Vladimir Putin har den västorienterade Saakasjvili blivit ”ett rött skynke” och relationerna mellan länderna har de senaste två åren nått bottennivå.
Den ryska kritiken av valet i Georgien är mycket lik den som med fog brukar användas mot val i Ryssland. Det ser inte ut att bli någon förbättring inför det kommande presidentvalet. Vladimir Putin har utsett Dmitrij Medvedev som sin kandidat, vilket innebär att Medvedev får 100-procentig uppbackning av Kreml och därmed stöd från alla administrativa resurser i landets större städer.
Den ende öppet Kremlkritiske kandidaten Michail Kasianov förbjöds i helgen att delta i valet. Valkommissionen diskvalificerade Kasianov med motivering att många namnunderskrifter som stödde Kasianovs kandidatur var förfalskade.
När det gäller tillgången till medier hade dagstidningen Nezavisimaja gazeta en intressant artikel i förra veckan. Tidningen hade jämfört bevakningen i de statskontrollerade tv-kanalerna mellan Medvedev och Kasianov. Medan Medvedev fick tolv timmars täckning under årets första två veckor hördes Kasianovs röst under två korta inslag.
En undersökning av opinionsinstitutet Levada (se grafik) visade också att det ryska folket har ett mycket begränsat förtroende för rättvisan i samband med ryska val.
Dmitrij Medvedevs konkurrenter i valet är kommunistledaren Gennadij Ziuganov, ultranationalisten Vladimir Zjirinovskij och möjligen också Andrej Bogdanov, ledare för Rysslands demokratiska parti. Den sistnämnde har dock hittills varit en trogen Kremlvän och är ett okänt namn bland befolkningen. I praktiken innebär det att Dmitrij Medvedev inte har någon allvarlig utmanare och sannolikt vinner redan i första valomgången.
Tipsa andra
