- Budskapet togs emot med oro, djup oro, besvikelse och beklagande, sade de Hoop Scheffer på en presskonferens.

De allierade är enligt de Hoop Scheffer av den uppfattningen att CFE är en av hörnstenarna i europeisk säkerhet.

Natoländerna har emellertid själva vägrat ratificera avtalet med hänvisning till att Ryssland inte levt upp till sin åtaganden att dra sig ur de tidigare sovjetrepublikerna Georgien och Moldavien.

Dessförinnan dammade den ryske presidenten Vladimir Putin av sin kallakrigsretorik.

I sitt årligt tal till nationen riktade han beska ord om USA:s robotförsvar.

- De planerar att sätta ut sitt robotförsvar i Tjeckien och Polen. . . Det här skapar för oss en verklig fara. . . Om inte förhandlingar lyckas så måste vi överväga möjligheten att avbryta våra åtaganden i CFE-avtalet, löd Putins ord - som omedelbart följdes av nöjda applåder från ledamöterna i parlamentets överhus.

CFE-avtalet från 1990 begränsar storleken på de konventionella styrkorna i Europa. En modifierad variant från 1999 har än så länge bara undertecknats av den ryska sidan, vilket gör avtalet perfekt för Ryssland att använda som slagträ i den pågående tvisten kring USA:s nya robotförsvar.

Tvisten har stadigt försämrat förhållandet mellan Ryssland och USA. Från USA:s sida hävdas att Ryssland inte alls behöver oroa sig, eftersom robotförsvaret är inriktat på skydd mot terrorhot.

När utrikesminister Condoleezza Rice upprepade den åsikten på torsdagen lyckades hon samtidigt bjuda på en freudiansk felsägning som ytterligare markerar tvistens kallakrigsliknande drag.

- Idén att tio genskjutande robotar och några få radarstationer i östra Europa på något sätt skulle hota Sovjets strategiska avskräckningsförmåga är helt enkelt skrattretande, sade hon enligt Reuters.