– Sovjetunionen var ett hot mot omvärlden, på den tiden fanns ett strategiskt mål att socialisera så många länder som möjligt. I dag finns inga sådana långsiktiga mål och Ryssland är därför inget hot mot Väst. Dagens ryska maktelit är bara intresserat av att kontrollera exporten av olja och gas - och se till så att förtjänsterna hamnar i rätta fickor, säger Julia Latynina.

För de som följer den ryska mediedebatten är Julia Latynina en välkänd profil. Ingen rysk journalist kan som hon gissla de ryska makthavarna. På ett elegant, intellektuellt sätt klär hon ibland av till och med premiärminister Vladimir Putin in på bara kroppen.

I veckan var hon på sitt första besök i Sverige för en föreläsning på Högskolan i Kalmar. På vägen vill hon hinna se så mycket som möjligt av Stockholm. Efter att ha förundrats över de tillfälliga skidspåren kring slottet (kan du fråga hur snön kom hit?) och beundrat målningar i Storkyrkan kommer vårt samtal in på dagens ryska ledare.

– Putin säger att Venezuela och Kuba är våra vänner, men är det några ryska makthavare som skickar sina barn för att gå i skola där? Det är heller inga som bygger hus där. Däremot finns det 100 000-tals ryssar som bygger fantastiska villor i Frankrike, Spanien och England. Den stora fördelen för er i Väst är att Kreml inte ser er som fiende. Vår maktelit är bara en fiende för det ryska folket, säger Julia Latynina medan hon försöker samla ihop det yviga röda håret som de hårda stockholmsvindarna tar tag i.

Julia Latynina var kollega på Novaja gazeta, men inte någon nära vän, till den 2006 mördade Anna Politkovskaja. Latynina är med sin undersökande journalistik en av de få som kommit sanningen närmast om Annas mördare, men eftersom hon ännu inte är helt säker på sina uppgifter vill hon inte bli citerad. Den normalt så frispråkiga Julia Latynina vill heller inte prata om sin egen säkerhet.

Från andra källor vet jag dock att det har funnits en stark hotbild och att hon under perioder varit tvungen att ha livvakter. Men hon reser inte gärna utanför Ryssland och hon har inte övervägt tanken att flytta utomlands.

– Språket är mitt verktyg. Och Ryssland är fortfarande i högsta grad intressant, konstaterar hon kort.

40-åriga Julia Latynina har desto lättare att prata om den politiska utvecklingen. Hon anser att arresteringen av affärsmannen Michail Chodorkovskij var en vattendelare för Putins styre.

– Efter det blev han en gisslan hos siloviki, säger hon och syftar på en skara hårdföra män som fostrats inom säkerhetstjänsten KGB och som växt sig allt starkare sedan Putin kom till makten hösten 1999.

Julia Latynina skriver ofta initierat om ekonomi, men hon kopplar inte de ryska problemen enbart till den internationella finanskrisen.

– Om en chaufför kör berusad i 200 km/tim på fel sida av vägen och krockar med ett träd kan man inte säga att trädet var orsaken till kraschen, säger hon och menar att Ryssland långt före finanskrisen var inne på fel spår.

– Vårt största problem är därför inte om Putin ska komma tillbaka till makten eller hur länge Medvedev ska stanna som president. Rysslands största problem är den ekonomiska utvecklingen med en byråkrati och korruption som bara växer och ”siloviki” som ska driva företag. Den internationella finanskrisen kommer att betyda att inte bara stora företag utan också hela länder försvinner ekonomiskt. Ryssland kan bli ett av dem, tror Julia Latynina

Hon pekar på ytterligare en skillnad mellan Sovjetunionen och Ryssland.

– De intellektuella som Stalin inte lät mörda kunde han utnyttja hänsynslöst. I dagens Ryssland åker de unga, välutbildade utomlands för att jobba. Vi skulle behöva våra bästa hjärnor för att överleva, men de försvinner.