Den ukrainska statskassan är tom, budgetunderskottet är stort och det finns snart inte ens pengar att betala ut statliga pensioner. En avgörande faktor för ekonomin är gasimporten från Ryssland och med det tidigare priset på 334 dollar per tusen kubikmeter fanns inga möjligheter för den nye ukrainske premiärministern Mykola Azarov att få ihop den budget som ska vara klar före april månads utgång.
Det här är förutsättningar som Ryssland nu har utnyttjat för att få ett större inflytande i det land, som utan konkurrens har störst strategisk betydelse för de ryska makthavarna. Säkert var därför den ryske presidenten Dmitrij Medvedev mycket nöjd när han återvände till Moskva efter veckans förhandlingar med sin ukrainske kollega Viktor Janukovitj i Charkiv.
Enligt överenskommelsen ska Ukraina få 30 procent rabatt på gasimporten, det vill säga 100 dollar per tusen kubikmeter. I‑praktiken innebär det ungefär 5 miljarder dollar per år för Ukraina, vilket gör det möjligt att undvika en statlig konkurs. I gengäld garanterade Janukovitj att den ryska flottbasen på halvön Krim får stanna ytterligare 25 år efter att nuvarande arrende går ut 2017.
”Förrädare” och ”Janukovitj har sålt ut Ukraina till Ryssland” var kommentarer som återkom flitigt både från ukrainska oppositionspolitiker som Julia Timosjenko och på debattforum på ukrainska nätforum. Timosjenko har redan börjat samla in namnunderskrifter för att få en debatt i‑Radan (parlamentet) och det talas i det nationalistiska västra Ukraina om protestdemonstrationer.
Det är den förlängda ryska närvaron på Krim som är kontroversiell. Men Janukovitj stod bokstavligen talat med ryggen mot väggen. Med landets urusla ekonomi fanns knappast några alternativ och frågan är om den ukrainske presidenten också har gjort andra eftergifter. I rysk tv talades om en rysk majoritetspost i väldiga Antonovfabriken som tillverkar flygplan och att Ryssland har fått lukrativa kontrakt på att bygga kärnkraftverk i‑Ukraina.
–Det här är ett steg mot sant partnerskap, både för Ryssland och för Ukraina. Ett steg vi har väntat länge på, sade Dmitrij Medvedev efter förhandlingarna.
För de ryska makthavarna ser flera års mardröm ut att vara över. Efter 2004 års orangea revolution och den tidigare presidenten Viktor Jusjtjenkos försök att få medlemskap i försvarsorganisationen Nato verkar nu ”ordningen vara återställd” ur rysk synpunkt. Under sin nya ledning är Ukrainas ledning inte längre lika intresserad av en alltför intim flirt med Väst.
En avgörande fråga är dock hur Ukrainas politiska framtid blir. Ett resultat av den orangea revolutionen är att Ukraina, till skillnad från Ryssland, har en öppen debatt i samhället och en relativt fri press. Janukovitjs nästa mål är att få egen majoritet i‑parlamentet och om det lyckas befarar oppositionen att det politiska klimatet kan gå mot en rysk modell.
