Minst 300 ledare för folkmordet i Rwanda håller sig gömda i Europa, Nordamerika och Australien, enligt Rwandas riksåklagare. En lista med 300 namn ska skickas ut över världen med en begäran om polisspaning och utlämning.
- Det är hög tid att dessa globetrotters får möta rättvisan, säger Rwandas riksåklagare Emanuel Rukangira till nyhetsbyrån Reuters.
Högst på listan står ex-presidenthustrun Agathe Habyarimana. Planet med hennes make ombord sköts ned för exakt tio år sedan - en händelse som utlöste folkmordet. Agathe Habyarimana bor i dag i Frankrike.

Med minnesceremonier runt landet uppmärksammar Rwanda tioårsdagen av inledningen av folkmordet. 250 000 döda har lagts till sista vilan i massgravar i Gisozi utanför huvudstaden Kigali. Den sista graven färdigställdes i samband med tioårsminnet.
En ny folkräkning har kommit fram till att 937 000 människor mördades under 100 dagar. Det var inte ett spontant uppror, utan en noga planerad aktion som diskuterades ända uppe på regeringsnivå innan man
via radio gav klartecken för massakrerna att börja. Den rwandiska armén deltog med frenesi i slakten.

Det fanns gott om varningstecken, men omvärlden valde att ignorera dem. Trupper från FN, Frankrike och Belgien fanns i landet men de fick order att inte ingripa. 4 000 tutsier hade sökt beskydd hos de belgiska soldaterna, men alla mördades när belgierna drogs undan.

Den kanadensiske generalmajoren Roméo Dellaire, som ledde FN-styrkan i Rwanda, har vid förhör sagt att anledningen till att han inte fick order att ingripa var att afrikanska liv inte är mycket värda i stormakternas ögon. Dellaire sade att han kunde ha stoppat folkmordet med några tusen mer FN-soldater och en order att ingripa.
FN:s generalsekreterare Kofi Annan, som vid den tiden var chef för FN:s fredsbevarande styrkor världen runt, har medgett att FN svek Rwanda.

Folkmordet stoppades inte förrän tutsigerillan RPF, med bas i Uganda, lyckades invadera landet. Resultatet blev att mer än en miljon hutuer flydde in i Kongo, dåvarande Zaire.
Hela regionen kastades in i ett decennium av kaos.
Sedan RPF tagit makten hölls som mest 120 000 misstänkta mördare fängslade i väntan på rättegång. Antalet är nu nere i 80 000 och 30 000 ska släppas inom kort. Nästan alla Rwandas jurister mördades i folkmordet och rättsmaskineriet är långsamt. Därför provar man nu en nygammal modell. Fängelserna ska tömmas via traditionella bydomstolar, gacaca.

I grannlandet Tanzania pågår fortfarande rättegångar i FN:s Arushatribunal. Där döms bara de som planerade folkmordet. Sex rättegångar med 20 åtalade pågår. Sedan tribunalen öppnades för tio år sedan har 18 personer dömts och 3 friats. Bland de dömda finns premiärministern Jean Kambanda. Han visade på tv hur han mördade en tutsier och uppmanade andra att göra likadant.
Rwandas regering har ofta hårt fördömt tribunalen som ineffektiv - vilket även svenska och danska domare på plats instämt i och rest hem från Arusha i protest.

Är faran över för Rwanda? Den underliggande konflikten handlar om överbefolkning och
konkurrens om odlingsbar jord. 90 procent av befolkningen lever av jordbruk, majoriteten överlever på mindre än sju kronor om dagen. Rwanda är Afrikas mest tätbefolkade land med 310 personer per kvadratkilometer. Landet är kuperat och bergen terasserade ända upp till topparna. Med nuvarande befolkningsökning har dagens 8,2 miljoner ökat till det dubbla år 2020.
Även om alla i dag bedyrar att folkmordet aldrig kan upprepas är historien inte entydig. Massakrer och fördrivningar av tutsier har förekommit flera gånger sedan 1959. Redan då var motiveringen att landet var för litet.

Medan fokus i dag riktas på Rwandas tioårsminne tycks alla glömma grannlandet Burundi, som är en spegelbild av Rwanda. Där pågår sedan mer än tio år ett inbördeskrig på låg nivå mellan hutuer och tutsier. I orostider kan striderna där spilla över gränsen.
I öster finns dessutom det väldiga Kongo, notoriskt instabilt. Där dröjer sig fortfarande tusentals hutuextremister kvar sedan tio år. De utgör fortfarande ett hot.

Kommer omvärlden att ingripa om historien upprepar sig? Det är lika osäkert som 1994. FN-soldater flygs bara in där det finns avtal om vapenvila - aldrig för att med våld tvinga fram fred. Förhoppningsvis kan afrikanerna själva ingripa. Den nybildade Afrikanska Unionen har just skapat ett eget säkerhetsråd för nödlägen. AU har planer på att etablera en afrikansk insatsstyrka som snabbt ska flygas in i oroshärdar. EU lovade i förra veckan 250 miljoner euro till AU:s fredsbevarande insatser.