Storbritannien står inför de största politiska reformerna sedan 1832 sade vice premiärminister Nick Clegg, när han i veckan presenterade sina planer för Storbritanniens framtid.

Han utlovade ett valt överhus, fasta mandatperioder för att minska det politiska spelet och en omröstning om ett nytt alternativt röstsystem. Modellen för det är visserligen långt ifrån det proportionerliga valsystem liberalerna vill se, men sammantaget är reformerna ett stort steg i liberaldemokraternas riktning.

De hårda antiterrorlagarna ska också ses över.

Liberaldemokraterna och de konservativa står nära varandra i synen på staten som båda anser ha överskridit sina befogenheter under Labours regering. Deras mål är nu att minska den kraftiga övervakningen och slopa många av de lagar som skapats under Labour.

Enligt Clegg står Storbritannien inför en revolution där en stor del av statens makt ska återföras till medborgarna. Han uppmanar britterna att höra av sig med förslag på lagar som kan slopas.

Clegg stoppar också programmet för nationella id-kort. Det kommer både att ge stora besparingar och glädja alla de som tycker att den personliga integriteten är hotad. Dessutom slopas planerna på biometriska pass samtidigt som villkoren för DNA-register och kameraövervakning skärps.

Reformerna kommer också att påverka det allt snårigare regelverket för hälsa och säkerhet. Det tillämpas så hårt att det enligt kritikerna får motsatt effekt.

Bland exemplen finns att lekplatser försvunnit så att inte barn ska skada sig. Och för ett par år sedan gick hela landet i taket när två poliser lät bli att rädda ett barn från att drunkna eftersom de saknade rätt behörighet.

I enlighet med regeringens ledord frihet, rättvisa och ansvar ska varje beslut som fattas framöver genomgå ett test – huruvida de bidrar till att minska eller öka medborgarnas ansvarstagande.

Men bakom talet om starkare civilsamhälle finns flera obesvarade frågor. Det gäller bland annat framtiden för lagen om mänskliga rättigheter som de konservativa helst vill bli av med, eftersom den också ger terrorister rättigheter, och hur länge misstänkta kan sitta häktade utan formell anklagelse.

–Vi välkomnar de nya förslagen men kommer att bevaka att de verkligen införs. Det finns en rad ämnen som inte tagits upp. Bland annat att folk kan hållas i husarrest på obestämd tid vilket är en viktig symbol för erosionen av mänskliga rättigheter, säger Isabella Sankey, policychef på rättighetsorganisationen Liberty.

I veckan presenterades också den sista delen i den gemensamma plattformen. Det 34 sidor långa dokumentet tog bara nio dagar att få ihop och det är inte konstigt att flera svåra frågor skjutits på framtiden. Det gäller till exempel bankerna. Liberaldemokraterna vill att den traditionella verksamheten separeras från bankernas investeringar, något som Tories motsätter sig.

De två största optimisterna i landet tycks just nu vara David Cameron och hans högra hand Nick Clegg. Båda uppträder avslappnat och världsvant. Samförståndet mellan dem tycks vara så starkt att en del menar att de föredrar varandra framför sina egna partier.

Visserligen måste båda försäkra sig om att de har sina medlemmar med sig. Samtidigt har kristiderna skapat ett slags krigskabinett, där partiledarna kan skaka av sig kritik genom att hänvisa till att de nu snarast företräder väljarna. Men smekmånaden kan bli kortvarig. När ledarna ska gå från ord till handling väntar stort motstånd från flera läger.