Reparationer dröjer i Gaza

Det kommer inte in något byggnadsmaterial till Gaza, inte ens fönsterglas, efter det att de värsta krigshandlingarna upphörde den 17 januari. Ändå ligger stora delar av infrastrukturen och 14000 hem i ruiner, enligt FN:s beräkningar.

Hamas har – som tidigare Hizbollah i Libanon – delat ut kontantstöd till många av de tiotusentals hemlösa, så att de ska ha pengar att hyra in sig i provisoriska bostäder. En gammal kvinna i stadsdelen Abed Rabbo, som sitter utanför ett tält, säger att hon och storfamiljen fått 3400 euro (cirka 35000 kronor) av Hamas för att klara uppehället tills de får en ny permanent bostad.

Men frågan är när det kan ske?

Gazas gränser är ännu stängda utom för mat, mediciner och ett mycket begränsat antal resande, däribland journalister. I denna isolerade enklav råder brist på bränsle, vägmaskiner, provisoriska bostäder och tilltro till framtiden.

Igår öppnades dock gränsen mot Egypten i Rafah. Det är den enda väg till och från Gaza som inte går via Israel. Den ska vara öppen i tre dagar för studenter och sjuka.

Enstaka grävmaskiner röjer undan rasmassor. Men de förmår inte göra mycket åt de totalt 600000 ton söndertrasad betong som enligt FN:s beräkningar ligger kvar efter Israels 22 dagar långa offensiv mot Hamas.

Enligt Unrwas andreman i Gaza, svenske Christer Nordahl, är samtliga anläggningar som kunnat göra färdigblandad betong demolerade.

På vägar som körts sönder av stridsvagnar rullar en och annan åsnekärra förbi med hopsamlade metalldelar. Många civila lever kvar i livsfarliga rasmassor, rester av gamla hem.

Khaled Abdel Shafi, chef för UNDP i Gaza, säger:

–Enligt folkrätten borde Israel betala för civila förluster. Men det kommer inte att ske. Det vet vi, fast det är sorgligt. Världssamfundet får betala. Men om Israel hade pressats att betala skulle de tänka sig för två gånger innan de gjorde om samma sak.

Den 2 mars står Egypten värd för en internationell givarkonferens för Gazas återuppbyggnad. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har uppmanat Fatah och Hamas att försonas. Utan försoning är det tveksamt om västvärlden vill lägga stora biståndspengar på Gazas återuppbyggnad. Regeringar vill inte riskera att skattebetalarnas pengar än en gång förstörs i nya våldshandlingar mellan Hamas och Israel.

Men utan återuppbyggnad och hopp för Gazas invånare finns risk för ytterligare radikalisering, framväxten av grupper som är mer extrema än det terroriststämplade Hamas.

I Gaza syns inte vapen på gatorna, men det råder inga tvivel vem som har kontrollen här. Jag träffar en av Hamas fotsoldater, som beskriver den israeliska offensiven som ”värre än vi kunnat ana, jag såg kamrater dö av vit fosfor ”. Men han tror ändå att det är svårare att få till stånd en palestinsk försoning än en ny vapenvila och fångutväxling med Israel.

–Även om det blir ett nytt ”lugn” (vapenvila) så är Israel fortfarande vår fiende. Men blir det ett lugn måste vi respektera det, som vi gjorde tidigare.

Fatahs parlamentsledamot Ashra Jouma säger att både Hamas och Fatah har förändrats av kriget.

–Hamasledarna här i Gaza kände samma rädsla som alla andra under kriget. De såg massförstörelsen.

Han hävdar att en fraktion inom Hamas ville förlänga vapenvilan redan i december, men blev överkörda av exilledningen.

–De trodde att Israels offensiv skulle bli kortvarig. Israel överraskade alla genom intensiteten i anfallet, säger Ashraf Jouma.

Ashraf Jouma sätter visst hopp till USA:s president Barack Obama:

–För första gången har en amerikansk president talat om en tvåstatslösning redan i början av sin presidentperiod.

Bitte Hammargren

bitte.hammargren@svd.se

Fler artiklar | Blogg