Mormonen och presidentkandidaten Mitt Romney berör sällan sin tro mer än i allmänna ordalag.
Foto: AP Photo/Charles Krupa
SALT LAKE CITY Tre snälla och trevliga studenter på Brigham Young University, med tjejernas kjolfåll sedesamt under knäet, ställer gärna upp som symboler för vad det innebär att tillhöra Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga.
–Det är naturligt att söka efter människor med lika värderingar inför framtiden när jag tänker skaffa familj, säger Tosh Anderson, 24 år, som räknar med toppjobb i en ledande revisionsfirma.
–Reglerna har aldrig stört mig, det är så jag förväntade mig att leva mitt liv, konstaterar Kristi McCain, 20 år och redan gift, som pluggar kommunikation.
–Min pappa arbetade här så jag har vuxit upp med skolan och Code of conduct tillhör atmosfären, säger Elisa Adamson, 23 år, som tänker bli lärare.
En annan replik som fastnar efter ett par dagar i städerna Salt Lake City och Provo i Utah kommer från professorn Quin Monson:
–Man kan inte vara halvdan mormon.
Förbudet mot alkohol, kaffe och te torde vara känt. Men kraven stannar inte vid det, mormoner sköter sysslor i kyrkan, följer ett strikt veckoschema i familjen, förväntas hjälpa sin nästa – och aktivt, som missionär, eller passivt, som god förebild, bidra till att kyrkans budskap sprids. En hederskodex på Brigham Young är självklar och det blir fulla hus de gånger profeten Thomas S Monson kommer till campus.
Om Mitt Romney är det däremot svårt att få ett svar. Inom LDS (förkortning för Latter-DaySaints, Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga) råder strikt politisk neutralitet, understryker Elder Marcus Nash i sitt kontor i en av de byggnader som omringar perfekt ansade Temple Square.
–Det är bra för kyrkan att hamna i samhällsdebatten, men det är inget vi eftersträvar, säger Elder Nash som ingår i kyrkoledningen.
Förhoppningsvis kan en del fördomar skingras, menar han, utan att vilja gå in på vad de kan tänkas bestå i.
Under vårens primärval märktes ett ingrott motstånd mot Mitt Romney bland väckelsekristna republikaner men det tycks mindre än 2008 och avtar nu när han snart ska koras officiellt.
Elder Nash förväntar sig en fortsatt robust tillväxt av kyrkan, både i USA och i resten av världen. Han nämner särskilt Latinamerika, där han själv varit missionär, med tonvikt på utbildning som ett sätt att bekämpa fattigdom.
–De ser godheten i vad kyrkan är och de upptäcker att vi försöker följa Kristus, inte bara på söndagarna, förklarar han.
Elder Nash framhåller harmonin inom LDS trots att en liten skara nyligen demonstrerade för samkönade äktenskap och invände mot kvinnans begränsade roll inom kyrkan.
–När du blir medlem har du inte bara konverterat till ett underbart samfund, utan även konverterat till en underbar doktrin – och när människor kommer till oss tenderar de att acceptera läran, säger Elder Nash.
Fler toppolitiker än Mitt Romney är mormoner, till exempel den demokratiske majoritetsledaren i senaten Harry Reid från Nevada. Statsvetaren Quin Monson vid Brigham Young University bekräftar att LDS inte tar partipolitisk ställning. Den hållningen har skärpts de senaste 20–30 åren, enligt Monson, som samtidigt ser en villighet inom kyrkan att använda sitt avsevärda inflytande i folkomröstningar. Senast gällde det invandringen, där kyrkan står för en moderat, resonabel attityd i deporteringsärenden där familjer riskerar att splittras.
Quin Monson utgår från att det blir rekordhögt valdeltagande bland mormoner i valet i november, precis som det blev bland afroamerikaner 2008 med Barack Obama på valsedeln.
–Det finns en känsla av att historia skrivs. Min prognos är att det blir en högre procentandel än normalt som röstar republikanskt, säger Quin Monson, dock med brasklappen att enda vågmästarstaten där mormoner kan avgöra är Nevada.
De fyra moralfrågor där LDS ibland agerat i folkomröstningar är: abort, samkönade äktenskap, hasardspel och invandring.
Enligt Monson har kyrkans hållning i moralfrågor varit konsekvent, det är istället partierna som förändrats med följden att mormonerna övergav demokraterna efter den sociala liberaliseringen inom partiet på 1970- talet.
–Enda sättet att nå mer paritet mellan partierna vore om kyrkan ändrade sin hållning – och det är inte troligt, säger Quin Monson.
Mitt Romney berör sällan sin tro i mer än allmänna ordalag och här i Salt Lake City och Provo vill ingen uttala sig om huruvida det märks att han är mormon i sina handlingar.
Quin Monson tar för givet att Romneys religion blir ett slagträ, av värsta sort, i valrörelsen. Att utmåla mormonismen som exotisk och konstig blir helt enkelt för frestande, gissar han, men också mot bakgrund av att väckelsekristna hatar Obama mer än de fruktar Romney.










