Ingen kan bekräfta vad som egentligen sker i Nordkorea, ett av världens mest slutna samhällen. Kim Jong-Il är trots allt nu 67 år gammal och det är därför ofrånkomligt att man även inom den egna ledningen börjat tänka på en efterträdare. Därför fler spekulationer.

Men även här kan de sydkoreanska – och även många andra utländska observatörer – vara ute på hal is. Man vill gärna se Nordkorea som en ”kommunistisk monarki” eftersom Kim Jong-Il eftertädde sin far Kim Il-Sung vid dennes död 1994. Uppmärksamheten har därför riktats mot Kim Jong-Ils barn. Han har fyra döttrar och tre söner med fyra fruar och älskarinnor.

Nordkoreanerna själva ogillar beteckningen ”dynasti” och även utländska diplomater i Pyongyang menar att det är ett förenklat sätt att beteckna regimen. Men om det inte är en dynasti så är det åtminstone en mäktig klan, och det är inte otänkbart att Kim Jong-Ils efterträdare kan bli någon av hans söner. Det konfucianska tänkandet gör det omöjligt för en dotter att ta över makten. Och Nordkorea är egentligen mer konfucianskt än kommunistiskt i den gamla europeiska, eller ens kinesiska, traditionen.

Kim Jong-Ils äldste son Kim Jong-Nam är 38 och har av sin far utsetts till chef för Nordkoreas datacentrum i Pyongyang. Kim Jong-Il sägs vara fascinerad av datorer och har byggt upp en omfattande dataindustri.

Men för åtta år sedan greps sonen på Tokyos flygplats efter att ha försökt ta sig in i Japan med ett falskt pass från Dominikanska Republiken tillsammans med en grupp barn som var på väg till Tokyos Disneyland. De utvisades till Kina, varifrån de återvände till Nordkorea. Den genanta händelsen har fått utländska observatörer att avskriva Jong-Nam som tänkbar efterträdare. Men det är tveksamt om den nordkoreanska regimen ser på samma sätt på intermezzot. Han är inte ute ur räkningen.

De två andra sönerna till King Jong-Il är också tänkbara kandidater – och liksom Jong-Nam är de västerländskt utbildade. Alla tre har gått på privat, internationell internatskola i Schweiz. De talar franska och engelska och det anses troligt att deras världssyn skiljer sig markant från Nordkoreas ”gamla garde”.

I juli 2006 sågs den andre sonen, Kim Jong-Chul, på en Eric Clapton-konsert i Tyskland. Jong Chul, som nu är 28, är inte bara en stor Claptonfan utan har också besökt Paris som Nordkoreas representant till FN-organet Unesco.

Den tredje sonen Kim Jong-Un är bara 26, men sägs vara mer politiskt medveten än bröderna. Enligt en japan som arbetade som familjens privata sushi-kock, och senare skrev en bok om sina upplevelser, påminner Jong-Un om ”sin far på alla sätt och vis, även till utseendet”.

Enligt sydkoreanska källor är det den yngste Kim som kommer att efterträda fadern. Men något officiellt uttalande om detta har inte utfärdats och han har inte – vilket sydkoreanska källor hävdat – utsetts till medlem av det Nationella försvarsrådet, Nordkoreas mäktigaste institution.

Men något är utan tvekan på gång i Nordkorea. Den tredje Kim-generationen har vuxit upp med västerländsk popmusik och datorer, och det är svårt att tänka sig att de inte har påverkats av åren utomlands. Det kan därför bli tal om framtida reformer i denna strängt kontrollerade stat. Men först måste de övertyga arméveteranerna i Försvarsrådet, och det kommer inte att bli lätt.

Det är inte heller klart hur sjuk Kim Jong-Il egentligen är. Den 13 juli rapporterade den välinformerade ryska nyhetsbyrån RIA-Novotsi att ryktena var överdrivna. Så några förändringars vindar blåser ännu inte över Nordkorea. Men kanske om ett par år.