I dag drar rättegången mot svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson igång i Addis Abeba. Svenskarna greps den 1 juli i år, och har alltså suttit fängslade i över tre och en halv månad.

Maten är väldigt dålig, och de flesta fångarna får extra filtar och mat varje dag från sina familjer

Claire Beston

För sina anhöriga har de berättat hur de sover tillsammans på en madrass på golvet, men att de har behandlats ”relativt väl”.

Enligt Amnestys Etiopienexpert Claire Beston är förhållandena i etiopiska fängelser dåliga, och Kalityfängelset är ett av de värsta.

Döms svenskarna är risken överhängande att de får stanna i åratal i det överbefolkade fängelset, där det blir hett på dagarna medan temperaturen kan krypa ner mot noll på nätterna.

– Maten är väldigt dålig, och de flesta fångarna får extra filtar och mat varje dag från sina familjer, säger Claire Beston.

Hon har fått information om att någon betalar en restaurang för att varje dag gå med mat till Martin Schibbye och Johan Persson. Hon vet inte om det är deras anhöriga, svenska ambassaden eller någon annan som står för notan.

Enligt Claire Beston är Etiopiska domstolar inte självständiga från regeringen, och det gör det extra svårt att sia om utfallet i en rättegång. Det finns tidigare fall där åtalade i politiska fall blivit dömda, men sedan benådade. Enligt Claire Beston är det svårt att bedöma svenskarnas chans till en benådan, om de döms. Det är också svårt att bedöma deras chanser att avtjäna några år, och släppas i förtid.

– Det finns ingen praxis för att släppa fångar efter till exempel halva eller två tredjedelar av tiden, som det gör i Sverige och många andra länder. Men det händer att fångar släpps i förtid, säger Claire Beston.

Det har också hänt att uppmärksammade åtal lett till ovanligt milda domar, där domstolen pekar på olika förmildrande omständigheter. Men möjligheten till det är också svår att förutse.

Tortyr förekommer i etiopiska fängelser och häkten, oftast direkt efter gripandet för att tvinga fram ett erkännande. Det finns inga indikationer på att svenskarna har torterats.

Claire Beston har tittat på åtalet, och säger att svenskarna anklagas för att ha tagit sig in i Etiopien med syfte att begå kriminella handlingar. Dessutom anklagas de för stöd till terrororganisation och att vara med i en terrororganisation. Maxstraffen för de brotten är 15 respektive tio år i fängelse, förutom om man är ledare i en terrororganisation.

– Då kan man få livstid i fängelse, men jag bedömer att det blir svårt för åklagaren att lyckas fälla dem för det, säger Claire Beston.

Det finns en risk att Claire Beston inte fått hela åtalet, och att det finns fler åtalspunkter som har hemligstämplats.

Hon är orolig att svenskarna inte ska få en rättvis rättegång, och lyfter fram att president Meles Zenawis nyligen slog fast att Shibbye och Persson ”åtminstone var budbärare år terroristerna.”, vilket är mot rätten att inte dömas på förhand.

Enligt Claire Beston är fängslandet av svenskarna en del i en större trend, där regeringen använder terrorlagstiftningen för att åtala regimkritiska journalister.

Nyligen greps fyra etiopiska journalister, anklagade för olika typer av terrorbrott. De greps i sina hem, till skillnad från Shibbye och Persson som greps tillsammans med medlemmar av den i Etiopien terrorstämplade rebellgruppen ONLF.