Minst 17 gerillasoldater, bland dem den colombianska vänstergerillan Farcs näst högste ledare Raúl Reyes, dödades i räden två kilometer in på ecuadoriansk mark.

Colombias rikspolischef sade i söndags kväll att man, i en dator som tillhörde Reyes, funnit bevis för kopplingar mellan Farc och Ecuadors ­regering. Reyes ska ha haft ett möte, oklart när och var, med Ecuadors säkerhetsminister.

–Dessa dokument ger upphov till frågor. Vilka slags relationer har Ecuadors regering och en ­terroristgrupp som Farc? sade rikspolischefen och visade upp två dokument för medierna.

Ecuadors president Rafael Correa anser att den colombianska räden är en kränkning av landets suveränitet. Han kallade in nationella säkerhetsrådet och har bett de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS om ett krismöte. Correa har också beslutat att sända trupper till gränsen mot Colombia, kallat hem sin ambassadör i Bogotá och utvisat Colombias ambassadör i Ecuador.

Venezuelas vänsterpresident Hugo Chávez, som har goda relationer med Correa, beslöt i söndags att skicka tio stridsvagns­bataljoner – nära 6000 man – till sin gräns mot Colombia. Han har också beslutat att stänga Venezuelas ambassad i Bogotá.

–Detta kan vara början på ett krig i Sydamerika, sade Chávez i söndags. Och han varnade ­Colombias högerpresident Álvaro Uribe:

–Om ni skulle få för er att göra detta i Venezuela kommer jag att skicka några Sukhois, sade Chávez, som nyligen köpt stridsflygplan från Ryssland.

I ett tv-uttalande sade Colombias utrikesminister Fernando Araújo att det var ”absolut nödvändigt” för colombianska helikoptrar och soldater att gå in i Ecuador under räden. Han hävdade att agerandet var ”legitimt försvar” eftersom man utsatts för beskjutning över gränsen.

Det finns farhågor om att Raúl Reyes död ska försvåra en fångutväxling med gerillan. Men Farc sade i ett uttalande i söndags att detta inte påverkar försöken att släppa de 40-tal politiker, militärer och poliser som Farc håller kidnappade sedan många år.