När invånarna i Vladivostok i början av året demonstrerade över nya skatter på begagnade bilar (i den här östra utposten av Ryssland kör alla japanska bilar) litade inte Putin på att den lokala polisen skulle kunna hantera situationen. Han skickade därför specialutbildad kravallpolis från Moskva för att med våld slå ned protesterna.

Putin valde en annan taktik när invånarna i den lilla staden Pikaljovo, 22 000 invånare, i förra veckan protesterade genom att blockera landsvägen söderut mot S:t Petersburg. Finanskrisen hade tvingat stadens cementfabrik att stänga, 2 500 arbetare hade varit utan lön i flera månader och vardagslivet blev bokstavligen talat en kamp för att överleva.

Putin reste själv till Pikaljovo och kallade också dit cementfabrikens ägare Oleg Deripaska, som åtminstone före finanskrisen var Rysslands rikaste man. Alla tre stora tv-kanaler var på plats när Putin hade ett möte med Deripaska och ytterligare några ansvariga.

– Ni har gjort tusentals människor till gisslan, kanske bara för er simpla girighet. Alla obetalda löner måste betalas och sista dagen är i dag, dundrade Putin medan dollarmiljardären Deripaska sjönk allt djupare ned i sin stol och vid flera tillfällen gömde ansiktet i händerna.

Putin hade med sig ett avtal om leveranser av råmateriel till cementfabriken så att produktionen skulle kunna återupptas och kastade en penna till Oleg Deripaska med orden.

– Jag ser inte din signatur på avtalet. Kom hit och skriv under, beordrade Putin och att avtalspriserna knappast skulle göra cementfabriken lönsam var det ingen idé att Deripaska försökte hävda.

Putins agerande var en styrkedemonstration som gick hem hos majoriteten av befolkningen. Likt en gammaldags tsar mästrade han sina underlydande och löste personligen de fattigas problem. Några dagar senare fick också hungerstrejkande arbetare vid ett pappersbruk vid Bajkalsjön ut sina löner - även i det fallet hette ägaren Oleg Deripaska.

Putins maktdemonstration kom samtidigt som det pågick ett av president Dmitrij Medvedev lett Världsekonomiskt forum i S:t Petersburg. Putin hade säkert inget emot att hans eget besök i Pikaljovo toppade alla nyhetssändningar och att presidenten därmed återigen hamnade i skuggan.

Men Putins agerande har en baksida. Det finns minst hundra mindre ryska städer, där stadens enda fabrik står stilla eller har akuta problem. Risken för nya demonstrationer i andra städer är därför uppenbar, men ingen vet om Putin agerar som gode tsaren (Pikaljovo) eller den onde (Vladivostok).