15 augusti:

Myndigheterna chockhöjer priserna på bensin och bränsle, vissa sorter med så mycket som 500 procent.

19 augusti:

400 personer demonstrerar i Rangoon mot de höjda priserna och försämrade levnadsförhållanden. Militärregimen sänder ut förhyrda råskinn för att misshandla demonstranterna. Under de följande dagarna grips flera före detta studentaktivister och andra demokratikämpar.

Slutet av augusti:

Över 150 aktivister gripna enligt Amnesty International, men demonstrationerna sprider sig över hela landet.

5 september:

Buddhistiska munkar i den centrala staden Pakokku protesterar mot försämrade levnadsförhållanden. Militär avfyrar varningsskott, flera munkar misshandlade, en till döds, enligt källor. Samma dag fördubblas priset på elektricitet.

6 september:

20 personer från säkerhetsstyrkorna grips av uppretade munkar i Pakokku och låses in i ett kloster. Munkarna bränner deras bilar.

7 september:

Dramatiska bilder från protesterna skickas ut via internet, något helt nytt i Burma. Protesterna, som sprider sig, blir världsnyhet.

17 september:

Munkarnas “deadline” till de militära myndigheterna om en ursäkt för händelserna i Pakokku går ut. Fler protester. Polis avfyrar tårgas mot munkar i den västra staden Sittwe.

18-21 september:

Tiotusentals munkar marscherar i städer över hela landet. De skanderar texter från buddhistiska skrifter om kärlek och fred.

22 september:

I Rangoon tar sig ett par hundra munkar och andra fram till demokratiledaren Aung San Suu Kyis hem, där hon suttit i husarrest i flera år. Hon kommer ut och hälsar på munkarna utan att säkerhetsstyrkorna utanför huset ingriper. Rörelsen blir mer politisk. Munkarna säger att militärregimen är “folkets fiende” och svär att inte ge upp förrän den avgår.

23 september:

20 000 människor, både munkar, nunnor och stadsbor, marscherar genom Rangoon i den största demonstrationen mot militären
sedan folkupproret 1988.