Muslimer i USA känner sig utsatta. En imam som allmänt betecknats som en moderat röst stämplas som ”radikal islamist” och en pastor i Florida planerar en ”Bränna Koranen-dag” den 11 september.

Omedelbart efter de traumatiska attentaten 2001 sträckte den dåvarande presidenten George W Bush ut en hand till USA:s snabbväxande muslimska befolkning. Han, liksom nu Barack Obama, gjorde det till tradition att inta en iftar-måltid under ramadan.

Men nu senast kunde Obama inte undvika att kommentera den uppflammade debatten om det som i folkmun blivit Ground Zero-moskén. Han fastslog principen ”att människor av alla religiösa övertygelser är välkomna i vårt land och inte ska behandlas annorlunda”. Detta tolkades som ett stöd för centret och dagen därpå insåg man i Vita huset hur känslig frågan var - och Obama gick till reträtt.

Imamen Feisal Abdul Rauf och hans hustru Daisy Khan står bakom American Society for Muslim Advancement, ASMA Society. De planerar att tillsammans med en lokal byggherre uppföra Park51 i de gyttriga gatorna runt Ground Zero med barer, småbutiker, pizzaställen och till och med en strippklubb.

Rauf har anlitats av amerikanska UD för att berätta om religionsfriheten i USA på turnéer i muslimska världen. Flera tyckare framhåller att han är just den typ av muslim som efterlysts - som tar avstånd från terrorism, vädjar om samförstånd och försvarar kvinnors rättigheter.

Men kritiker hävdade att namnet Cordoba House, som Rauf först valt, tydde på hans verkliga avsikter. Muslimska erövrare inrättade ett kalifat i spanska Cordoba på 700-talet när staden blev ett rikt och berömt centrum. ”En moské över World Trade Center skulle bli en storseger över de amerikanska hedningarna” heter det på en webbsida, The West, Islam and Sharia.

Inflytelserika republikanska kommentatorer, som förre talmannen Newt Gingrich, stämde in med att Obamas ”fortsatta flirt med radikala islamister” knappast överraskar. Gingrich gick så långt som att dra paralleller till ett hakkors nära Holocaust-museet i en debatt som även handlar om terroroffren.

– Ground Zero måste helgas. Ingen religiös institution bör uppföras där, kommenterar Joe Cammarata, vars bror dödades i attentaten 2001, som nu skrivit en ny bok, Face of Courage, om sitt förtvivlade sökande efter broderns kvarlevor.

Muslimer anser att striden är ett tecken på en låggradig psykologisk krigföring från en krympande vit kristen konservativ och rädd grupp. Att muslimer är välkomna till bön i såväl kongressbyggnaden som i Pentagon lyfts inte fram i mediebruset.

– Kommentatorer säger öppet i CNN att islam inte är en religion utan en våldsideologi som förklätt sig till religion. Helt tydligt har detta iscensatts av mycket framträdande politiker som blickar mot valet i november, säger Ebrahim Moosa, biträdnande professor i islamska studier vid Duke University.

Det ansedda opinionsinstitutet Pew publicerade häromåret rapporten ”Muslim-amerikaner - medelklass och mestadels i mittfåran”. I studien framgick att gruppen domineras av invandrare (merparten från arabvärlden) som dessutom är mer assimilerade än i många andra länder. Men bland yngre märktes en större vilja att följa Koranen - och en större förståelse för självmordsbombares motiv.

På det stora hela ifrågasätts inte exempelvis klädedräkter på samma sätt i USA som i Europa, utan förbudet mot diskriminering på arbetsplatser har lett till att framsynta företag i exempelvis Detroit-området med stor muslimsk befolkning anpassat arbetstider till muslimska bönestunder. Två muslimer (båda demokrater) sitter i kongressen och Rima Fakih utsågs i år till första muslimska Miss USA.

Men ett par muslim-amerikaner kan ha förstört för andra, i första hand militärpsykologen som i november förra året öppnade eld mot soldater på ett regemente i Texas och mannen som parkerade en bil med sprängladdningar på Times Square i New York.

Barack Obama gick ju till val med löften om en öppnare och mjukare utrikespolitik. I ett tal i Kairo förra sommaren utlovade han en ”ny början” i regionen - och underströk att han är kristen.

– Jag tror inte att president Obamas ställning i den muslimska världen påverkas varken på det ena eller andra sättet av kontroversen kring moskén, utan av huruvida han uppfyller löftena om en dialog med nyckelländer och om ett slut på krigen. Den amerikanska militären lämnar Irak men är på väg att fastna i ett moras i Afghanistan. Det råder en enorm fientlighet mot USA i Sydasien efter invasionen i Afghanistan och för innefattandet av Pakistan i Amerikas krig, säger Ebrahim Moosa.