John McCains levnadshistoria bjuder på mycket dramatik och den kan alltså krönas med presidentskapet. Att han i så fall skulle bli den äldste presidenten någonsin, 72 år och fem månader vid tillträdet, viftar han bort genom att hänvisa till sin pigga 94-åriga mor.

Arizonasenatorn var snabb med att erkänna att det inte rörde sig om någon jordskredsseger i tisdagens republikanska primärval i Florida. Men den vägde tungt eftersom den skedde i en stat som endast låter republikaner rösta i primärvalen och därmed bekräftade att han kan vinna bland de egna, inte bara som förut, med inslag av oberoende och demokrater.

För tillfället hjälper det McCain att en annan kandidat, Mike Huckabee som vann den första bataljen i Iowa, stannar kvar. Huckabee med en bakgrund som baptistpastor väntas stjäla moralkonservativa röster från medtävlaren Mitt Romney i en del av de delstater som röstar den 5 februari. Romney tänker inte lämna fältet och att döma av de skarpa utbytena i Florida kan kampen mellan dem bli smutsig.

John McCain är fräck, rolig, jordnära och beundras, både internt och externt, för att han vågar stå för sina principer och inte väjer för kompromisser med demokratiska kolleger. Detta har gällt: inskränkningar i kampanjbidrag, kritiken mot tortyr, invandrarreform med möjlighet till medborgarskap för de miljoner som illegalt befinner sig i USA, viljan att diskutera växthuseffekten och motstånd mot George W Bushs skattesänkningar.

Men McCain var hela tiden för Irakkriget (dock mot försvarsminister Donald Rumsfelds strategi) och för större truppstyrkor. Och trots ryktet som ”maverick”, fritänkare eller politisk vilde, får han höga tal när konservativa organisationer betygsätter hur han röstat i deras hjärtefrågor. Han är exempelvis mot legala aborter och mot enkönade äktenskap.

John McCain växte upp i en släkt med militära traditioner men hamnade själv bland de sämsta i avgångsklassen vid sjökrigsskolan. Han skriver uppriktigt om ryktet som festprisse i memoarboken Faith of My Fathers men också att han mognat och tog officersyrket på allvar när han utkommenderades i Vietnamkriget. I september 1967 träffades hans stridsflygplan över en sjö i Hanoi. ”Jag bärgades i land på två bambukäppar av ungefär tjugo arga vietnameser” skriver han i boken om vad som var början till en över fem år lång fångenskap med svåra skador, tortyr, isolering och undernäring.

Efter frigivningen lämnade han officerslivet och flyttade till Arizona. Under sina över 20 år i senaten har han specialiserat sig på utrikes- och säkerhetspolitiken och bland annat bidragit till att normalisera förbindelserna med Vietnam. Han anses inte så kunnig i ekonomiska spörsmål och skämtade själv att han har förre centralbankschefen Alan Greenspans bok.

Till de mer intressanta aspekterna för närvarande hör reaktionerna från den starka högerfalangen runt inflytelserika radiopratare som Rush Limbaugh, Sean Hannity och Laura Ingraham. Limbaugh har sagt att det republikanska partiet skulle förgöras om McCain tar hem nomineringen och häromdagen förtydligade han: ”Medierna, liberalerna, demokraterna. Det samma skrot och korn, de försöker göra konservatismen irrelevant. Varför tror ni annars att de stöttar senator McCain?”

Liknande åsikter uttalas även av senatskolleger, exempelvis Orrin Hatch som sa i en intervju att McCain ”har en massa problem på det inrikespolitiska området”. Och, kanske var det därför som McCain i segertalet i Florida knöt an till den republikanska ikonen Ronald Reagan.

– När jag lämnade flottan tog jag värvning som menig i den politiska revolutionen som Ronald Reagan startade, sade McCain.

Men bedömare pekar här på att den så kallade Reagankoalitionen är splittrad, med socialt konservativa och skattesänkarfalangen för Romney och utrikespolitiska hökar för McCain.

Politiker kan ju vara snarstuckna och gnälla över behandlingen i medierna. Senast gällde detta Bill Clinton som inte tyckte att hans hustrus motståndare Barack Obama utsatts för samma hårda granskning som hon. Men John McCain har inget att klaga över, för amerikanska journalister gillar honom och har alltid välkomnats ombord på kampanjbussen Straight Talk Express.