Varje dag sedan den 18 oktober demonstrerar kurder utanför kommunhuset i Diyarbakir, en stad som i praktiken är kurdernas provinshuvudstad i sydöstra Turkiet. Demonstrationen sker i protest mot den massrättegång som pågår inne i domstolsbyggnaden strax intill. Där står 151 kurdiska politiker, borgmästare och människorättsaktivister inför rätta, anklagade för samröre med en terrororganisation (PKK) och för att söka förstöra den turkiska statens enhet – något de förnekar.
SvD släpptes in i rättssalen tillsammans med en handfull lokala journalister, men först efter tre olika kroppsvisiteringar och lika många genomsökningar av väskorna, där vi fick lämna ifrån oss bandspelare, kameror, telefoner och alla andra metallföremål.
Några bilder finns därmed inte av de åtalade när de leds in av turkiska militärpoliser medan deras vänner och anhöriga på åhörarbänkarna vinkar till sina nära och kära, vilka i många fall suttit häktade i 18 månader, sedan våren 2009. Då gjordes ett svep av massarresteringar, strax efter det lokalval där det prokurdiska BDP (efterträdare till det nyförbjudna DTP) gick starkt framåt.
Diyarbakirs folkvalde borgmästare Osman Baydemir är åtalad, men inte häktad. Han riskerar totalt 39,5 års fängelse. Han ser massprocessen som en politisk rättegång och tycker att AKP-regeringen har svikit sina tidigare löften om att söka en fredlig lösning på kurdfrågan.
Sedan PKK startade ett väpnat uppror på 1980-talet har det varit många år av konflikt, tiotusentals dödade och hundratusentals kurder som tvingats fly från förstörda byar. Det förbjudna PKK har under årens lopp ändrat taktik flera gånger och nu senast förlängt den ensidiga vapenvila som organisationen utropade i somras.
Osman Baydemir välkomnar vapenvilan men förnekar att hans eget parti BDP (Freds- och demokratipartiet) skulle ha några organisatoriska band till PKK.
– Kampmetoderna är olika, den legala situationen skiljer sig åt. Men den kvinna som har förlorat sin man i kampen röstar på BDP. PKK och BDP kämpar på olika sätt, men har liknande krav. BDP vill ha ett demokratiskt Turkiet med ett självstyrande Kurdistan. PKK säger samma sak. BDP kräver undervisning på modersmålet, PKK likaså. Men organisationerna kan inte blandas samman. BDP kan däremot vara brobyggare och bidra till ett slut på den väpnade kampen och avväpning.
Tidigare mördades kurdiska aktivister, nu sys de i stället in genom massarresteringar, säger Diyarbakirbor lakoniskt. Deras borgmästare tillägger:
– Under hela republikens 87-åriga historia har aldrig så många kurdiska politiker ställts inför rätta samtidigt. Totalt har 1800 kurdiska politiker gripits sedan våren 2009. Av dem är 61 folkvalda, däribland borgmästare som jag själv. Vi har bara ägnat oss åt legala medborgerliga aktiviteter.
Osman Baydemir är besviken på tystnaden från EU. Han tycker att rättegången är en europeisk angelägenhet eftersom Turkiet är kandidatland till EU.
– Jag undrar vad EU-parlamentet hade sagt om katalanska borgmästare i Spanien hade häktats för att de uttrycker sina åsikter. Men vad än AKP-regeringen gör stöds den av EU. Det känns bittert och leder till desperation här. Kurderna är till hundra procent för ett turkiskt EU-medlemskap och ser EU som en värdegemenskap. Men AKP-regeringen ger varken kurderna frihet eller rättvisa.
Osman Baydemir utgår från att några av de åtalade kommer att frikännas och att EU framställer det som ett steg i rätt riktning.
– Men innan dess har de kränkts genom att hållas i häkte i 18 månader. AKP-regeringen tar två steg bakåt och ett halvt steg framåt och lyckas övertyga alla om att de driver igenom reformer, samtidigt som barn satts i fängelse under deras regeringstid.
Hans tidigare försvarare, Muharram Erbey i Human Rights Association, är också åtalad. I september 2009 framträdde Erbey och Baydemir på ett seminarium i svenska riksdagen, vilket nu vänts mot dem i åtalet.
Muharram Erbey är en av svenska Palmecentrets projektpartner. Mejlkonversationer mellan Erbey och Palmecentret respektive Advokater utan gränser finns med i åtalsunderlaget. Flera svenskar namnges i åklagarens underlag, vilket i sin tur bygger på olaglig avlyssning, enligt försvaret.
– Detta är häpnadsväckande. Vi arbetar ju inte för den turkiska statens kullkastande utan för att stödja mänskliga rättigheter, kommenterar advokat Claes Forsberg, ordförande i Advokater utan gränser.
Palmecentrets generalsekreterare Jens Orback är också djupt kritisk till massrättegången.
– Vi ser det som en politisk rättegång. Det är tråkigt eftersom vår ambition är att Turkiet ska bli medlem av EU. Rättegången kan försvåra en sådan process.
Jens Orback vill att svenska UD skickar observatörer till rättegången innan domarna faller.
– Vi menar att det finns besynnerliga åtalspunkter. Åtalade anklagas för att ha framträtt i tv, talat inför parlament, däribland den svenska riksdagen, och på seminarier, och för att ha försvarat kurdiska borgmästare. Det är egendomligt. Det som läggs de åtalade till last ligger snarare i linje med vad vi betecknar som yttrandefrihet, säger han.
