Helgens blodiga attack mot ett politiskt möte utanför en mataffär i Arizona har skapat rubriker om det hårdnande debattklimatet i amerikansk politik.

Ännu är inte mycket känt om vad som drev den pistolbeväpnade 22-åring som dödade sex personer och skadade ytterligare 14. Flera bedömare menar dock att debatten polariserats av lågkonjunkturen, den senaste tidens kontroversiella reformer och landets nya gräsrotsrörelser.

Demokraternas kongressledamot Gabrielle Giffords, som skottskadades i huvudet och nu ligger i koma på sjukhuset, hade redan tidigare uppgett att hon utsatts för hot och andra trakasserier.

Bland annat angreps hennes kontor i samband med att hon röstade för Obamas förslag om obligatorisk sjukvårdsförsäkring.

– Gabby och jag brukade prata om hoten mot hennes kontor, om hur fönstren hade skjutits sönder. Precis som mina, berättar hennes kollega Raul Grijalva för Wall Street Journal.

Enligt den federala polisen FBI följdes beslutet om sjukförsäkringen av en kraftig ökning av hoten mot kongressledamöter. Flera gripanden ska också ha gjorts som ett resultat av hoten.

Vittnesmålen om trakasserier kommer från alla delar av det politiska spelfältet. Jim Gilchrist, som grundade anti-invandringsrörelsen Minutmen och befinner sig i motsatt ände av det politiska spektrat jämfört med Gabrielle Giffords känner sig också hotad och har anlitat livvakt.

– Jag fruktar för mitt liv. Hoten kommer både från människor på min sida och från extremister inom ultravänstern, säger han till WSJ.

Flera amerikanska bedömare menar att det finns ett samband mellan den allt extremare retoriken och de känslor som leder fram till politiskt våld.

Olle Wästberg, USA-expert och tidigare generalkonsul i New York säger att debatten i USA tydligt delats upp i två skikt den senaste tiden.

– Medan den officiella debattscenen med senaten och presidenten är oerhört hövisk och vänlig finns det en annan debatt som är väldigt grov och väldigt polariserande.

I de politiska radio- och tv-kanalerna blandas kraftiga personangrepp med en militär terminologi som sällan förekommer i europeisk politik.

–Personangreppen spelar en större roll i ett rent personvalssystem och Arizona är en av de absolut mest polariserade staterna, säger Westberg.

Som ett exempel på det hårdare språket visade en senator nyligen sitt missnöje med ett lagförslag om klimatförändringar genom att i en reklamfilm skjuta sönder dokumentet med gevär.

– Med svenska mått mätt har det alltid varit ett hetare debattklimat i USA än vad vi haft här, men nog kan man säga att det trappats upp den sista tiden, säger USA-experten Kerstin Berglöf till SvD.

Hon misstänker att de nya gräsrotsrörelserna som växt fram i den amerikanska politiken bidragit till det nya språkbruket. De aktivisterna har inte samma känsla för det politiska språket som etablerade politiker.

– Det följer lite i sakens natur att det blir en mindre statsmannalik dialog när den kommer underifrån. Det är bra på många sätt men med det följer också risker och ett ansvar som kanske inte alla är redo att bära.

Kerstin Berglöf understryker dock att även om helgens attack satt fokus på det politiska språket så är frågeställningen inte ny i USA.

– Det nya är snarare internet och den stora spridningen. Individens rätt att uttala sig sitter väldigt djupt hos amerikanen men kraften i internet har spätt på det hela.

Billy McCormac, USA-expert på pr-byrån Primegroup håller med om att språkbruket alltid varit hårdare i den amerikanska debatten och är tveksam till om retoriken egentligen blivit mycket hårdare de senaste åren.

Däremot pekar han ut den nya tekniken som en viktig faktor. Med internet kan alla kommunicera på ett sätt som var omöjligt för några år sedan.

– För att bryta igenom bruset måste man vara extrem.