Den belgiske premiärministern Yves Leterme lämnade in sin avskedsansökan till kung Albert II, och kastade därmed landet in i en ny politisk kris. Regeringskrisen beror som oftast på konflikter längs de klumpigt dragna gränserna mellan landets fransktalande och flamländska delar. Letermes beslut ledde till att burkadebatten tillfälligtvis lades åt sidan i det belgiska parlamentet.
Parlamentet förväntades godkänna ett förbud mot heltäckande slöja i offentliga miljöer. Lagen skulle helt eller delvis kriminalisera beslöjade ansikten på allmän plats, och kvinnor som bär burka eller liknande skulle få böter på 15–25 euro och fängelsestraff på upp till sju dagar.
Lagstiftarna hävdar att alla personer ska kunna identifieras, och att det handlar om säker- heten på gator och torg. Flera distrikt i landet har redan förbjudit heltäckande slöja på offentliga platser, efter att flickor som inte bär dem i skolor med muslimsk majoritet ska ha utsatts för hot och trakasserier.
Rörelser som vill förbjuda burka växer i Europa och utanför, inte minst på grund av oro för att klädesdräkten kan användas av terrorister som inte vill bli identifierade. Men genom att ihärdigt understryka säkerhetsaspekter, som i Belgien, undviker man också den långt mer ideologiskt laddade frågan om individuella friheter och religion. Debatten kring burkaförbudet i Belgien har varit mycket lågmäld.
Grannlandet Frankrike har i flera år nött och blött ideologiska argument kring burkan. I Belgien har inte en enda remissgrupp utanför parlamentets dörrar tillfrågats om deras syn på förbudet. Michel Privot, belgisk islamolog och muslim, är själv motståndare till burkan, en klädsel han menar felaktigt tillskrivs islam.
Men i hans ögon bildar Belgien med Iran och Saudi-arabien en föga avundsvärd klubb av länder som vill reglera kvinnors klädsel.
– I alla länder så använder man försvaret av kvinnors värdighet och frihet som intäkt till att begränsa individuella friheter. Och i alla tre länder så är det maktfulla män som kliver upp på podiet för att försvara kvinnors värdighet och frihet, och talar om vad som är bra för dem, säger Privot.
