BONN
Ett av dokumenten som försvarsminister Radoslaw Sikorski visade i slutet av veckan är en karta som åskådliggör hur Västeuropa skulle utplånas efter en amerikansk kärnvapenattack på Sovjetunionen.
Kartan som är från 1979 är fylld av röda svampliknande moln som visar var de sovjetiska kärnvapenmissilerna skulle detonera. Till de städer som skulle utplånas hör dåvarande tyska huvudstaden Bonn och storstäder som Hamburg, Frankfurt, München och Köln. Men också NATO-staden Bryssel och de viktiga hamnstäderna i Nederländerna och Belgien.
Även stora delar av Polen, på den tiden medlem i Warszawapakten och Moskvas bundsförvant, skulle ha ödelagts. Warszawapaktens strateger räknade med att NATO skulle svara på de sovjetiska raketerna med attacker på Polen. Detta för att stoppa sovjetiska stridsvagnsförband som enligt den tidens planering skulle rulla in i Västeuropa via den nordtyska slätten.
– Polen hade fått delta i en militär operation som hade ödelagt hela landet, sade i fredags försvarsminister Sikorski som på presskonferensen i Warszawa stod framför kartan. Attackerna hade enligt Sikorski dödat två miljoner polacker.
Däremot hade Storbritannien, USA:s närmaste allierade, förskonats. Enligt den sovjetiska strategin skulle attacken i ett första steg koncentreras till Västeuropa. Inte heller Frankrike skulle angripas, förmodligen eftersom Frankrike visserligen var NATO-medlem men inte deltog i försvarsalliansens gemensamma militärkommando.
Sammanlagt planerar regeringen i Warszawa att offentliggöra uppåt 1700 handlingar, bland dem även dokument från Warszawapaktens invasion i Tjeckoslovakien 1968 då demokratirörelsen krossades.
– Jag är övertygad om att det är viktigt för Polen att vi öppnar
arkiven för att redovisa vår egen historia och våra internationella relationer, förklarade försvarsminister Sikorski som i USA har arbetat för den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute.
Premiärminister Kazimierz Marcinkiewicz från det regerande högerpartiet PiS, partiet för rätt och rättvisa, betonade att han stödde publiceringen av dokumenten och att han inte trodde att relationerna till Moskva skulle påverkas.
Att arkiven i Warszawa öppnas är dock inte det enda som torde få ledningen i Moskva att blicka med oro mot Polen där regeringen har gjort jakten på kommunistiska nätverk och före detta agenter till en av de viktigaste politiska frågorna. Detta samtidigt som Warszawa förhandlar med USA om att upplåta polskt territorium åt radar- och missilstationer som ska ingå i det amerikanska missilförsvaret, en nedbantad version av det som i USA ursprungligen kallades stjärnornas krig.
Polska regeringen vill dessutom förstärka samarbetet med de baltiska staterna, samtidigt som den stöder demokratirörelsen i Vitryssland. Warszawa är i sin tur oroat över samarbetet mellan Tyskland och Ryssland och har protesterat mot den planerade gasledningen genom Östersjön som kringgår Polen och som väcker minnen från tidigare tyskryska allianser på bekostnad av Polen.
Polen öppnar hemligt arkiv från kalla kriget
Relationerna mellan Warszawa och Moskva har stadigt försämrats de senaste åren. Nu riskerar de att nå fryspunkten sedan Polens nya högerregering beslutat att öppna Warszawapaktens hemliga arkiv och släppa känsliga dokument från det kalla kriget.
