Ungefär samtidigt som en minnesstund hölls i Notre Dame-katedralen i Paris för offren på flight AF447 på eftermiddagen kom brasilianska flygvapnet med rapporter att nya fynd gjorts i Atlanten norr om ön Fernando do Noronha.

Cirka nio landmil från den plats där vrakdelar - en flygstol, en livboj och rester av bränsle - hittades i går har spanande besättningar hittat fler och större rester.

– Flera föremål är utspridda över fem kilometers radie, inklusive vad som troligen är en metalldel, sju meter i diameter, samt en bränslefläck, sade flygvapentalesmannen Jorge Amaral till journalister.

När planet försvann från radarn rådde mycket dåligt väder i området med hårda tropiska vindar och åska. Inledningsvis förde flygsäkerhetsexperter fram teorin om att flight AF447 träffats av ett åsknedslag men nu nämns de hårda vindarna som en troligare orsak till att haveriet.

Stefan Christensen är utredningschef vid Statens haverikommission. Han menar att det finns tre faktorer som kan ligga bakom den stora spridningen av vrakdelarna.

– Om olyckan inträffade på väldigt, väldigt hög höjd så sprids delarna över ett stort område. Även vinden nere vid havsytan påverkar, den kan sprida lättare vrakdelar betydligt längre än tyngre delar, säger Stefan Christensen till SvD.se.

Den tredje saken som han nämner är strömmarna i vattnet.

– Det behöver alltså nödvändigtvis inte vara så att planet sönderdelats uppe i luften, men det är en tänkbar orsak.

Fem brasilianska flottfartyg är på väg till området. Det första beräknades sent på onsdagen nå fram till det ställe där vrakdelarna hittades, rapporterade AFP. Vädret på platsen uppges dock vara dåligt.

Stefan Christensen understryker att det är för tidigt att peka ut en olycksorsak som mer rimlig än andra men nämner ändå några olika saker som kan få ett plan att trasas sönder uppe i luften.

– Det kan ske en explosion ombord, det kan komma av ett tryckkabinsfel, det kan bero på överbelastning och det kan ske på grund av en brand.

Chefen för den franska haverikommissionen, BEA, konstaterade på en presskonferens i Paris att han ”inte är helt optimistisk” vad gäller förhoppningarna om att hitta flygplanets ”svarta lådor”. Havsbottnen i området är bergig och djup – omkring 3 700 meter, enligt en fransk minister.

– Om man tänker på hur lång tid det tog att hitta Titanic och att vrakdelarna nu är mycket mindre så är det som att leta efter en nål i en höstack, sade den skotske dykexperten Derek Clarke till Reuters.

– Vi kan inte utesluta att vi aldrig kommer att hitta registratorerna. Det kan hända att det vi hittar är relativt otillfredsställande, sade BEA-chefen Paul Louis Arslanian, som upprepade att inga uppgifter tyder på att planet skulle ha haft några problem innan det lyfte.

Även om de ”svarta lådorna” inte påträffas i djupet kan mysteriet med flight AF447 ändå få en lösning, menar Stefan Christensen.

– Självklart är det av största vikt att hitta dem, men det finns andra sätt att komma en olycksorsak på spåren. Det kan finnas radarbilder och sända meddelanden som kan ge vissa svar. Genom att undersöka de bärgade vrakdelarna kan man ockås se om det finns spår av brand, explosion och metallutmattning.