Extremhögerns Marine Le Pen, Hollandes ex-partner och förre presidentkandidaten Ségolène Royale samt liberalernas ledare François Bayrou var valets förlorare, som alla blir utan plats i kammaren.

Marine Le Pen kräver dock att rösterna i valkretsen Hénin-Beaumont räknas om. Det skiljde bara ett hundratal röster mellan henne själv och traktens vinnande socialistkandidat.

Le Pens parti Front National återvänder dock till nationalförsamlingen efter 15 år, med några få platser. En av de nya ledamöterna är Marion Maréchal-Le Pen, 22 år gammal och systerdotter till partiledaren.

Socialistpartiet får ensamt de minst 289 stolar som ger möjlighet att regera utan hänsyn till andra partier. Socialisterna är redan i majoritet i senaten, och med både presidentposten och nationalförsamlingen i korgen så får partiet nu mer makt än något parti tidigare i landets politiska historia.

Presidenten har den väljarvälsignelse han behöver för att, bland annat, dra tillbaka de franska trupperna från Afghanistan, sänka pensionsåldern och, kanske framför allt, ratificera euroländernas finanspakt som innebär stenhård budgetdisciplin. Hade han behövt lirka med den öppet EU-kritiska radikalvänstern så hade den sista punkten blivit svårare att klubba.

Men François Hollande ska inte vänta sig en femårig smekmånad. Även om dagens val i Frankrike hamnat i skuggan av det grekiska, som beskrivits som en folkomröstning om Greklands och kanske eurons framtid, så håller EU-länderna, och då särskilt Angela Merkel, ett öga på Frankrike.

Hollande har efter bara en månad på presidentposten skapat en frostig relation till den tyska förbundskanslern angående euroländernas fortsatta krishantering. Han har talat sig varm för euroobligationer, som i praktiken innebär att alla euroländer gemensamt går i borgen för varandras lån. Tyskland, med euroområdets mest stabila ekonomi, darrar vid blotta tanken.

Hollande har också ifrågasatt den hårda nedskärnings- och besparingspolitik i krisländer som Angela Merkel tillsammans med den förre franske högerpresidenten Nicolas Sarkozy drev allra hårdast.

Den franska statsskulden ligger på kring 90 procent av BNP och budgetunderskottet på otillåtna 5,7 procent av BNP. Arbetslösheten är rekordhög. Hollande kommer att behöva fatta impopulära beslut. När folket inte längre kan uttrycka sin vrede med valsedeln, kan de vända sig direkt mot makthavarna. Ett parti som har oinskränkt beslutsmakt i alla instanser får då också ensamt bära hundhuvudet.