Irina Rogova, 56 år – en av dem som var med på Bolotnajatorget mittemot Kreml på andra sidan Moskvafloden – säger att antalet demonstranter kunde ha varit ännu större.

– Men många av mina vänner vågade inte gå på gatan. Kravallpolisen slog mycket brutalt ned demonstrationerna i början av veckan och människor känner skräck, säger Irina Rogova till SvD på telefon. Hon menar att demonstrationen är ett synbart tecken på det ökade missnöjet mot i första hand premiärminister Vladimir Putin.

– Efter 1991 har det aldrig varit några större demonstrationer, oppositionen har haft svårt att samla tusen personer till sina protestmöten. Nu var det säkert 30 000, ja, kanske uppåt 50 000 som var ute och det var människor i alla åldrar. Folk har fått nog av fusk och maktmissbruk, säger Irina Rogova.

Makthavarna i Kreml hade kraftsamlat för att demonstrationen i Moskva inte skulle urarta. 50 000 soldater från inrikesministeriet hade förstärkt Moskvas egen kravallpolis och det var en tydlig maktdemonstration.

Ett annat tecken på Kremls fruktan var att skolorna hade infört en extra studiedag i går. Mellan klockan 13 och 17 var det specialinsatta lektioner i ryska språket för alla elever över 15 år och eftersom demonstrationen var utsatt till klockan 14 var den obligatoriska skolnärvaron knappast någon tillfällighet.

I S:t Petersburg samlade protestdemonstrationen omkring 10 000 personer. Tv-bilder visade hur kravallpolis mycket brutalt omhändertog unga demonstranter och kastade in dem i väntande piketbussar. I Chabarovsk greps ett 80-tal demonstranter och demonstrationer förekom dessutom i ett stort antal mindre ryska städer.

Det här är första gången som Vladimir Putin upplevt en stor politisk motgång. I början av 2000-talet red han på en framgångsvåg när dramatiskt ökade priser på olja och gas gjorde att den ryska ekonomin blomstrade och levnadsnivån för majoriteten av ryssarna höjdes.

Samtidigt har dock korruptionen ökat och den påverkar i hög grad vardagslivet för ryssarna. När sedan Putin i september talade om att han skulle byta plats med president Dmitrij Medvedev efter nästa presidentval var uppenbarligen måttet rågat för många ryssar.

Om protestvågen blir ett verkligt hot mot Putins förväntade seger i kommande presidentval om tre månader är ännu för tidigt att säga. Frågan är om oppositionen klarar av att behålla energin i protesterna så länge. Men det saknas också ett seriöst alternativ till Putin som president. Det fåtal som har försökt profilera sig under de senaste åren har lika effektivt som hänsynslöst stoppats av Kreml.