Det var under en föreläsning i bayerska Regensburg i tisdags som påven refererade till den kristne bysantinske 1300-talskejsaren Manuel II Palaeologus och dennes ord om profeten Muhammed. Allt vad den senare förde med sig var ”onda och inhumana ting” och dessutom ville profeten sprida tron ”med hjälp av svärd”.
Flera gånger återkom påven till kejsarens argument om att det är fel att tillgripa våld för att sprida ordet.

Redan timmarna efter föreläsningen kom de första arga protesterna. Beteckningen ”okunnig” tillhörde de snällare omdömena.
I Gaza stad exploderade fyra mindre sprängladdningar nära en kyrka. Dåden misstänktes ha utlösts av påvens ord. Omkring 2 000 människor samlades på kvällen i en protest utanför palestiniernas parlament i staden. Även premiärminstern Ismail Haniya fördömde uttalandet:
– Dessa kommentarer strider emot sanningen och rör vid kärnan av vår tro.
I Irak krävde en sunnimuslimsk ledare att regeringen utvisar Vatikanens företrädare i landet och i Pakistan kallades dennes kollega till samtal på UD. Landets parlament fördömde uttalandet enhälligt medan islamistiska ungdomar genomförde högljudda protester mot påven i Lahore.
Indiska muslimska ledare kallade påven för en ”medeltida korsfarare” och muslimer uppmanades att ”svara på ett sådant sätt att påven tvingas be om ursäkt”.

En högt uppsatt Vatikankälla uttryckte också oro för påvens säkerhet.
– Om jag vore säkerhetsansvarig så skulle jag vara bekymrad, sade källan.
En av Frankrikes högsta muslimska ledare jämförde Benedictus med företrädaren Johannes Paulus II som sades har arbetat hårt för att få islam och kristendomen att närma sig varandra, ett arbete som nu enligt många raserats.
Många drog paralleller till de danska Muhammedkarikatyrerna i vintras och den våg av våld, hot och protester som följde på publiceringen.

Mattias Gardell, professor i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet, anser att påven visserligen är för en dialog med islam men att han mycket väl visste vad han talade om.
– Det handlar om en mycket radikalkonservativ påve, hämtad direkt ur (den strängt konservativa) Opus Dei-miljön, säger Gardell till TT.
– Påven uppväcker gamla islamofobiska föreställningar som han delvis själv fört ut, inte minst gentemot Turkiet, eftersom han anser att Turkiet inte har i Europa att göra; Europa är kristet och Turkiet bör snarare förena sig med muslimska länder.
Påven bortser enligt Gardell från att islam och kristendomen i mycket är ”tvillingreligioner” i sin syn på våldet.

– Det är ett anmärkningsvärt uttalande för att det på ett så tydligt sätt ansluter till det islamfientliga stereotypen som säger att islam framför allt är svärdets, blodets och hatets religion och att Muhammed i huvudsak spred tron med svärdet, trots att det inte går att belägga historiskt, säger Gardell och tillägger att liknande kan sägas om katolska kyrkan. Poängen är att det inte gäller i alla tider.
– Även om kristendomen missionerats med svärdet eller militär-kolonial övermakt så är det ju inte utmärkande för hela kristendomen och i alla tider.