GENÈVE

Sexskandalen inom katolska kyrkan tynger påskfirandet för många av världens katoliker. Det handlar inte längre om några enstaka rötägg, inser allt fler.

Nya offer träder fram nästan varje dag och berättar om sexövergrepp av katolska präster i länder över hela världen.

Skandalerna som tidigare var koncentrerade till USA, Kanada och Australien dyker nu också upp i Europa. Övergrepp på småpojkar i Irland, Österrike och i påvens hemland Tyskland har följts av katolska pedofilhistorier i Schweiz, Italien, Danmark och Nederländerna.

Det handlar om hundratals vittnesmål, berättelser som under många år stoppats undan i tystnadens och skammens vrå.

Uppgifterna skakar den katols­ka kyrkan i dess grundvalar. Men i  stället för att sopa problemet under mattan, som kyrkan hittills gjort, väljer man mea culpa-strategin.

Rader med biskopar ber offer om ursäkt och erkänner att man underskattat problemets omfattning. Tyska biskopar har öppnat ”heta linjen” dit offer för sexövergrepp kan ringa, danska biskopar har startat en utredning om övergrepp, och schweiziska biskopar uppmanar offer att polisanmäla sina förövare.

I Schweiz föreslås även ett register över pedofilbrottslingarna så att man kan förhindra att dessa präster kommer i kontakt med barn. Österrikes kardinal Christophe Schönborn förordar en oberoende kommission med en kvinna i ledningen för att utarbeta riktlinjer för hur sexuella övergrepp ska hanteras.

Denna våg av grämelse bland europeiska biskopar följer efter påvens ursäkt till offren för övergrepp i Irland i mars.

I brevet till den irländska katolska kyrkan kritiserade Benedictus XVI också biskoparna för att ha underlåtit att skydda barn som utsatts för sexuella övergrepp.

Men många var besvikna över att påven var alltför tam i sin kritik, och vare sig krävde avgångar eller fördömde mörkläggningen av övergreppen.

Men frågan är om påvens och biskoparnas ursäkter och böner om förlåtelse hjälper. Påven är fortfarande i skottgluggen för pedofilskandalerna.

Det har uppdagats att han hade stort inflytande över hanteringen av pedofilbrott när han var kardinal Joseph Ratzinger i Tyskland – men lät präster som utretts för pedofili flyttas till andra kyrkor utan att polisanmälas.

Ratzinger fick också brev från ärkebiskopen i Wisconsin i USA 1996 om att prästen Laurence Murphy under 24 års tid förgripit sig på pojkar på en internatskola för döva – men ingenting gjordes och minst 200 pojkar drabbades, enligt New York Times.

Vissa kräver påvens avgång efter alla pedofilhistorier. Han anses inte längre ha den moraliska tyngd och auktoritet som krävs av katolska kyrkans ledare som representerar en miljard katoliker. Det påpekas också att förtroendet för kyrkan och påven rasar i spåren på sexskandalerna.

I Tyskland har stödet för katolska kyrkan närapå halverats under sex veckor, och bara 17 procent ­litar i dag på kyrkan. Förtroendet för påven har under samma tid fallit från 38 till 24 procent.

Särskilt upprörda är människor över kyrkans systematiska mörkläggning av övergreppen.

Präster som förgripit sig på småpojkar på exempelvis katolska internatskolor, förflyttades bara när de ertappades och kunde fortsätta övergreppen. Gräsligt, anser många.

Kritiker efterlyser också mer debatt om strukturella problem ­ i kyrkan som leder till brott som pedofili. Här står celibatet i fokus.

– Katolska kyrkan måste ompröva celibatet och slutenheten kring sexualiteten. Den har skapat en kultur där man undertrycker det sexuella och kan dölja sina sexuella böjelser. Kyrkan måste överväga om celibatet främjar en osund sexuell kultur som drar till sig pedofiler, säger teologen Peter Lodberg vid Århus Universitet till danska nyhetsbyrån Ritzau.

Katolska kyrkan förnekar kategoriskt något sådant samband.

– Celibatet har ingenting att göra med sexövergrepp på minderåriga. Pedofili har ingen koppling till den gamla traditionen som hindrar präster från att gifta sig. Alla experter är eniga om att flertalet fall sker inom ­familjer, säger kardinal Walter Kasper till italienska tidningen La Stampa.

Påven försvarar också celibatet, och kallar det ”tecken på full hängivelse till Gud”. I övrigt tycks han vara inställd på att rida ut pedofilstormen.

”Han kommer att knoga vidare utan att låta sig avskräckas”, säger den irländske teologen Vincent Twomey till Reuters. ­Påvens talesman Federico Lombardi säger att påven ser skandalen som ”ett test för ­honom och kyrkan”.

Vid sin senaste söndagsgudtjänst gav den 82-årige påven sin egen bild av skriverierna om sexskandalerna: ”trivialt skvaller”.