Foto: scanpix arkiv
Bronislaw Komorowski, parlamentets talman som nu tagit över efter den omkomne presidenten Lech Kaczynski, vände sig redan i lördags till nationen och manade till enhet.
– Det finns i dag varken höger eller vänster. Det finns ingen splittring. Vi är alla förenade i sorg, sa den 58-årige Komorowski som nu har två veckor på sig att utlysa presidentval som måste hållas inom 60 dager efter tillkännagivandet.
Den mustaschprydde Komorowski är en politisk veteran som fostrats i det underjordiska motståndet mot kommunismen. Han har suttit i fängelse och har senare varit försvarsminister. Häromveckan utsågs han till regeringspartiet Medborgarplattformens presidentkandidat.
Tanken var att han skulle slå Lech Kaczynski i presidentvalet som egentligen skulle ha ägt rum i början av oktober. Flygkraschen i Smolensk har dock ritat om den politiska kartan i Polen. På vilket sätt är ännu oklart.
Kommer en medlidandeeffekt att gynna Kaczynskis nationalkonservativa parti PiS, Lag och Rättvisa? Eller kommer premiärminister Donald Tusk och dennes högerliberala Medborgarplattform PO att framstå som den enda fasta klippan i ett stormande hav?
Klart står att PiS som 2001 grundades av tvillingarna Lech och Jaroslaw Kaczynski har förlorat de flesta av partiets viktigaste politiker. Det är en åderlåtning som det kommer att ta åratal att återhämta sig från. Jaroslaw Kaczynski som var premiärminister fram till nyvalet 2007 och i dag är PiS partiledare är sedan katastrofen i lördags den polska högerns oomstridde förgrundsgestalt.
Frågan är om han kommer att utmana Komorowski i presidentvalet eller om han låter någon annan ta på sig uppdraget för att själv koncentrera sig på parlamentsvalet om drygt ett år. I opinionsmätningar före flygkraschen hade Komorowski ett närmast ointagligt försprång. Från Jaroslaw Kaczynski själv har man än så länge inte hört ett knyst.
Presidentämbetet är i Polen inte lika centralt som i USA eller Frankrike men betydligt viktigare än i länder som Tyskland eller Österrike. Enligt författningen är presidenten försvarsmaktens överbefälhavare i freds- och krigstid med inflytande över utrikes- och säkerhetspolitiken. Presidenten kan dessutom lägga in sitt veto mot regeringens lagförslag och kan själv föreslå lagar.
I parlamentariska situationer där regeringen inte förfogar över ett kompakt stöd – vilket snarare är regeln än undantaget i Polen – ger detta presidenten en stark ställning, inte minst när det rör sig om starka personligheter som Lech Kaczynski.
Starka presidenter har det postkommunistiska Polen stor erfarenhet av. Lech Walesa, Aleksander Kwasniewski och Lech Kaczynski har alla på sitt sätt satt sin prägel på landet. Oförglömligt är hur premiärminister Tusk försökte stoppa Lech Kaczynski från att delta i EU-toppmötet i oktober 2008. ”Jag behöver honom inte här. Polen måste tala med en röst”, manade Tusk. Kaczynski vägrade att lyssna och chartrade en egen Boeing 737 från flygbolaget LOT för att hinna till mötet.
Som president var Kaczynski en nagel i ögat på Tusk, bland annat genom att blockera eller bromsa viktiga reformprojekt inom hälsovården och pensionssystemet. Med Bronislaw Komorowski som statsöverhuvud skulle Tusk ha en motspelare som inte bara är från det egna partiet utan också har en smidigare och mer kompromissbetonad politisk stil.
Fram till parlamentsvalet nästa höst skulle Tusk i sådana fall kunna regera tämligen obehindrat. Redan i dag är hans ställning stark. I en mätning av PBS DGA som publicerades i slutet av mars får Medborgarplattformen 51 procent av rösterna, medan Lag och Rättvisa stöds av 27 procent av väljarna. I valet 2007 fick Tusks PO drygt 41 procent och Kaczynskipartiet PiS 32 procent.
Bakom denna framgång ligger en pragmatisk och lågmäld politisk stil som går hem bland många polacker som har tröttnat på åratal och ordkrig i parlamentet. Men viktigast är förmodligen den starka polska ekonomin som har gett den växande medelklasen mer pengar i plånboken. Medan världsekonomin förra året gick på knäna hade Polen en BNP-tillväxt på 1,7 procent som i år väntas stiga till uppåt 3 procent enligt centralbankens senaste prognos.










