Jordbruksminister Eskil Erlandsson är mycket bestämd på en punkt när det gäller huruvida EU ska skriva ett nytt fiskeavtal med Marocko: Det måste finnas ett dokumenterat överskott av fisk i‑havet.

I februari visade Marocko upp en sektorsplan vid ett möte i huvudstaden Rabat där bland annat Magnus Bergström vid Fiskeriverket var med. Han bedömer planen som trovärdig och att den rimmar väl med FN-organet FAO:s bedömning liksom regionala fiskekommittéer i Västafrika av de olika fiskbestånden.

–Vissa bestånd är för hårt belastade, där måste fisketrycket sänkas. I andra kategorier bedöms fisket kunna fortgå som nu. Men det finns också en del bestånd där man inte vet tillräckligt, säger Magnus Bergström.

Bläckfisk är ett exempel där fisket inte är hållbart. Fångsterna har varit större än vad beståndet tål.

Men Marockos fiskeavtal med EU har även inneburit att båtar från EU-länder kan fiska i Västsahariska vatten. Trots att Sverige aldrig skrev på avtalet fiskar svenska båtar utanför Västsahara, på licenser som har utfärdats direkt av Marockanska staten. Det visade nyligen SvT:s program Uppdrag granskning i flera reportage.

Även om vatten utanför Västsahara är omvittnat fiskrika finns ingen bild av hur stort det sammanlagda fisketrycket är.

– Där är nerlusat med illegala fartyg som fiskar utan någon risk att bli tagna. Därför är det så svårt veta hur mycket som fiskas. EU borde stödja ländernas vetenskapliga institut, hjälpa till med båtar och laboratorier, och även med bevakning och kontroll, anser Isabella Lövin, författare till den uppmärksammade boken Tyst Hav om utfiskningen i EU. Numera är hon EU-parlamentariker för Miljöpartiet.