Förra året trotsade de demonstrationsförbudet och tågade till mötesplatsen. Igår var det fritt fram. Rigas stadsfullmäktige med borgmästare Nils Usakovs i spetsen hade visserligen bannlyst mötet. I måndags gav en domstol dock grönt ljus för både veteranmötet och en antifascistisk motdemonstration. Varför?
Ett svar är att Lettland, precis som många andra länder som i decennier varit inlåsta bakom järnridån i Sovjetimperiet, reagerar känsligt när församlingsfriheten och yttrandefriheten står på spel. Ett annat svar är att många betraktar veteranerna i lettiska legionen som krigshjältar och inte som Hitlers hantlangare.
Det är bara en del av sanningen. Vid sidan av legionen, som ställdes upp först 1943 efter det förkrossande tyska nederlaget vid Stalingrad, tjänade tiotusentals letter i bland annat polisbataljoner som bekämpade partisaner. Letter ingick även i förband som utförde massavrättningar. Av Lettlands 85000 judar mördades 70000 av nazisterna, delvis med hjälp av lettiska kollaboratörer.
Moskva och den rysktalande minoriteten i Lettland betraktar paraden som en provokation och beskyller veteranerna och deras anhängare för att glorifiera Nazityskland. Här visar sig på nytt hur djupt splittrat Lettland fortfarande är, med knappt 60 procent etniska letter och 28 procent ryssar som i många fall känner sig som en andra klassens medborgare.
Med sin komplicerade historia, den lilla statens utsatthet och en ekonomi som balanserar på randen till kollaps förvånar det inte att nerverna ligger utanpå i Lettland. Samma sak gäller för andra länder i det tidigare östblocket där den ekonomiska krisen har slagit hårt och där nationalistiska och högerpopulistiska budskap vinner popularitet, precis som i Västeuropa, fast där med en annan inriktning.
Högerpopulismen i de gamla demokratierna i Västeuropa riktar sig i första hand mot invandringen. Den handlar till stor del om att skydda och bevara en välfärd som upplevs som hotad och där invandrare ses som konkurrenter på arbetsmarknaden och medtävlare om knappa resurser i socialsystemen.
I Nederländerna kopplar Geert Wilders nu samman sitt islamfientliga budskap med löntagarfrågor som ett nej till höjd pensionsålder. I kommunalvalen häromdagen blev hans Frihetsparti PVV näst största parti i Haag och största parti i staden Almere.
Högervindarna som blåser i före detta Östeuropa har ett annat ursprung. Där rör det sig om en blandning av auktoritära ideologier och ett jäsande förakt för de etablerade partierna, statsapparaten och näringslivet. Systemet betraktas som korrupt och ineffektivt. På frammarsch är partier med enkla radikala lösningar. Och i skottgluggen är minoriteter som romerna som görs ansvariga för växande kriminalitet och osäkerhet i samhället.
–Extremhögern seglar i medvind i östra Europa. Däremot minskar hotet i Västeuropa där det politiska systemet är accepterat, hävdar det ungerska forskningsinstitutet Political Capital i en färsk rapport som försöker mäta och jämföra den högerextrema potentialen i 32 länder i Europa.
I Ungern som går till val nästa månad är 20 procent av väljarna öppna för högerextrema idéer, hävdar Political Capital, vilket har lett till att även de etablerade partierna försöker nå ut med allt mer radikala budskap. Det är knappast den stabilitet som de före detta öststaterna idag behöver när smärtsamma sparpaket behövs för att bekämpa krisen.
