Oro i Kinas ledning över Xinjiang

Minst 140 människor dödades på måndagen i oroligheter i den kinesiska provinsen Xinjiang, uppger den statliga nyhetsbyrån Nya Kina. 816 människor ska ha skadats i oroligheterna och flera hundra gripits.

Antalet döda och skadade skiljer sig avsevärt från de uppgifter som rapporterades i kinesiska medier i söndags då tre personer uppgavs ha dödats. Då förklarade den statliga nyhetsbyrån att kravallerna utlösts av människor i provinshuvudstaden Ürümqi som "samlats olagligt på flera platser i stadens centrum och börjat slåss, plundra och bränna".

All trafik har bannlysts, tillgången till internet tros vara blockerad och gatorna är fulla av säkerhetsstyrkor beväpnade med maskingevär. Stämningen var spänd i dag i den kinesiska staden Ürümqi i den oroliga Xinjiang provinsen efter de blodigaste kravallerna på flera decennier.

BBD:s reporter på plats rapporterar om att tusentals kinesiska soldater marscherade i perfekt formation genom Ürümqis gator.

- Vi har kommit för att beskydda folket, skanderade soldaterna medan helikoptrar surrade ovanför staden.

Under dagen kom också tecken på att det kinesiska ledarskiktet tar händelserna på största allvar. President Hu Jintao meddelade att han avbryter besöket på G8-mötet i Italien och hastar tillbaka till Peking. Hans återkomst till folkrepubliken satte ökad press på de lokala myndigheterna i Xinjiang som skyndade sig att visa handlingskraft.

Enligt Kina-kännaren Göran Leijonhufvud tyder mycket på att regimen nu på allvar börjar bli nervös.

- I första hand är man rädd för att det här ska sprida sig till andra städer i Xinjiang. Men också för att tibetanerna ska uppmuntras och det hela utvecklas till en kedjereaktion.

Någon risk att det jättelika imperiet skulle falla sönder som Sovjetunionen i början av 90-talet tror han inte på. Regimens medvetna kolonisering av Xinjiang och Tibet har gjort att folkgrupperna i dag är i minoritet i sina egna områden. Och även om det finns tre andra autonoma områden i Kina är det bara tibetanerna och uigurerna som är organiserade politiskt.

Protesterna i Xinjiang är den allvarligaste politiska kris Kina upplevt på decennier.

Oron är stor bland uigurer i Sverige över händelserna i staden Ürümqi där minst 140 människor rapporteras ha dödats i blodiga sammandrabbningar mellan den uiguriska befolkningsgruppen och kinesisk polis och säkerhetsstyrkor. Mahinour Hazanova är ordförande i Svenska uigurkommittén och en av cirka 700 uigurer som bor i Sverige.

- Alla är jätteoroliga och ledsna. Vi har ont i hjärtat. Man vill bara skrika och berätta, säger hon till TT.

Alla vägar att kontakta människor i Ürümqi är kapade. Regimen har stängt telefoner och blockerat tillgången till internet, berättar hon.

Enligt Mahinour Hazanova började de våldsamma upploppen fredliga protester mot en ökande diskriminering av den uiguriska befolkningsgruppen.

- Regimen försöker förbjuda vårt språk i skolorna. De tvångsförflyttar unga uigurer från Xinjiang och flyttar in hankineser i stället. Det var det demonstrationen handlade om. Folk orkar inte leva med pressen längre.

Kaiser Abdurusul är uigurisk författare och ordförande i en uigurisk sektion av Internationella Pen-klubben. Sedan i går kväll kan han inte kontakta sina föräldrar och andra släktingar i Ürümci.

- Jag gråter varje dag, inte bara för mina föräldrar utan för alla uigurer i Xinjiang. De är mitt hjärteblod, säger han till TT.

Enligt statliga kinesiska medier var upploppen våldsamma och iscensatta av den Uiguriska världskongressen som är baserade i Tyskland. Flera hankineser bosatta i Ürümqi berättar att de blivit misshandlade av uigurer.

Men det stämmer inte, enligt Kaiser Abdurusul.

- Hur skulle vi kunna hota dem? Hankineserna har stöd av militären och polisen. Vi är bara en liten folkspillra, säger han.