Ökar detta motsättningarna med Väst?

Ökar motsättningarna med Väst nu?

–Det skapar ju problem om Ryssland formellt erkänner Sydossetien och Abchazien som självständiga stater – och ingen annan gör det, säger Carolina Vendil Pallin, Utrikespolitiska Institutet, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik.

–Ryssland kommer då att finna sig i en situation där det erkänt dessa republiker, men inte FN ­eller någon stat i Väst gjort det. Eventuellt kanske Vitryssland och Kuba följer Rysslands exempel, men få andra kommer att göra det.

Moskva var ju emot erkännandet av Kosovo som ett själv­ständigt land. Här är det ju ­tvärtom...

–När stora delar av Väst erkände Kosovo sade Moskva att detta skulle skapa prejudikat, att det skulle få konsekvenser för utbrytarrepublikerna i Georgien. I Väst såg man det som en engångsföreteelse.

–Men det är två väldigt olika regioner. Sydossetien har ingen egentlig möjlighet att existera som självständig stat. Det är väldigt litet, har inga råvaror och är medvetet om att man måste hållas under armarna av Ryssland. Abchazien ligger ju vid havet och skulle kunna utveckla sin turistindustri. Dessutom har Abchazien hela tiden insisterat på självständighet.

Kommer president Medvedev att följa parlamentets uppmaning?

–Det ryska parlamentet vidtar inga åtgärder som inte är sanktionerade av Kreml, som det ser ut i Ryssland idag.

Sker det här enbart för att ­vinna inrikespolitiska poäng?

–Definitivt, för att visa att Ryssland är starkt. Men det kanske viktigaste är att stoppa Georgiens ambitioner att bli Natomedlem. Detta är naturligtvis ett rött skynke för Ryssland. Men det som Moskva absolut inte skulle kunna acceptera är att Ukraina är med i Nato.

Har valkampanjen i USA någon betydelse i sammanhanget, att Moskva vill markera innan USA får en ny president?

–Nej, man är ganska medveten om att det inte skiljer så mycket mellan de olika administrationerna i Washington vad gäller det här.

Håkan Forsberg

08-13 57 79

hakan.forsberg@svd.se

Fler artiklar