De israeliska bosättningarna på Västbanken, som Israel ockuperar sedan 1967, är illegala enligt internationell rätt. FN fördömer bosättningarna och ser dem som ett av hindren för fred. EU:s utrikesministermöte kritiserade så sent som i våras de senaste årens kraftiga ökningar av israeliska bosättningar på ockuperad mark.

Flera europeiska länder vill nu följa Storbritanniens exempel och införa en ursprungsmärkning för varor producerade på den ockuperade Västbanken. Danmark har långtgående planer på det. Irland överväger ursprungsmärkning eller rent av en bojkott av alla bosättningsvaror, när landet tar över EU:s ordförandeskap nästa år. I Sverige bereds frågan, konstaterade utrikesminister Carl Bildt i slutet av juni.

Tidigare brittiska parlamentsledamoten, Phyllis Starkey, är just nu i Sverige för att träffa politiker och företrädare för butikskedjor och organisationer. Hon var med och arbetade fram det som blev de frivilliga brittiska riktlinjerna för märkning av varor från det ockuperade Västbanken.

– Många i Storbritannien tycker det är fel att köpa bosättarvaror och tidigare var det ett problem att det inte funnits någon bra märkning. Enda säkra sättet att undvika bosättarvaror är då att helt avstå från israeliska produkter.

Flera brittiska butikskedjor tog först fram egna märkningar, men de var inte alltid så tydliga. Det ledde så småningom till att både butiksägare och konsumenter vände sig till regeringen och bad om hjälp med att ta fram en gemensam märkning.

Det brittiska jordbruksverket tog i dialog med butikskedjorna fram riktlinjer för märkning av livsmedel från bosättningar. Dessa är frivilliga, men de allra flesta följer dem. Märkningen gäller alla slags matvaror i affärer, men även ingredienser i matindustrin.

– Många butikskedjor slutade också att sälja bosättningsvaror helt och hållet, när de blev medvetna om problematiken kring ockupationen. Tesco är den enda större matvarukedja jag vet som fortfarande säljer varor från bosättningar, säger hon.

Märkningen var okontroversiell. Den brittiska regeringen var väldigt tydlig med att det inte handlade om en bojkott av Israel eller israeliska varor. Ingen var emot att de brittiska konsumenterna skulle få en korrekt märkning av livsmedel.

– Om du är en vän av bosättningar, så vet du nu vad du ska köpa för att stödja dem. Märkningen handlar om konsumentupplysning och är helt värderingsfri, säger Phyllis Starkey.

Storbritannien överväger nu att gå vidare och införa riktlinjer för fler sorters varor. På senare tid har det till exempel varit debatt kring kosmetikföretaget Ahava och kolsyremaskinstillverkaren Sodastream, som har tillverkning i israeliska bosättningar.

Det finns inga siffror på hur märkningen eller butikskedjornas beslut att avstå från bosättarvaror helt och hållet slagit ekonomiskt mot bosättningarna. Ett tecken på att det ändå haft betydelse är Israels reaktion på Sydafrikas beslut att införa en obligatorisk märkning av produkter från israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken.

Israel reagerade med ett ramaskri och anklagade Sydafrika för apartheidpolitik riktad mot israeler.

LÄS MER: Israel anklagar Sydafrika för apartheid.