George W Bush sa ”vi torterar inte” och att hans avsikt var att stänga Guantánamo. Men de metoder som sanktionerades av honom i början av terrorkriget stämplades av de allra flesta som tortyr och fånglägret på Kuba var fortfarande i drift när han lämnade Washington.
Efter onsdagens order om att pågående processer i militärtribunalerna ska avstanna skrev Barack Obama igår under ett beslut om att slå igen Guantánamolägret inom ett år. Ambitionen är att ”släppa eller överföra fångar till deras hemländer, till tredje land eller till andra fängelser”. Den nya policyn som även inbegriper förbud mot tortyr berör i första hand CIA. Underrättelsetjänsten har haft egna hemliga fängelser i andra länder och svarat för hemliga transporter av fångar till tredje land, däribland de båda egyptierna som flögs från Sverige. Enligt en regeringskälla ska också dessa fängelser stängas. Det var också CIA-tjänstemän som skötte de omstridda förhören då ”waterboarding” eller vad som historiskt kallats vattentortyr användes.
Igår ställde sig Obamas nye chef för hela underrättelseväsendet, Dennis Blair, bakom besluten.
–Jag anser å det bestämdaste att tortyr inte är moralisk, laglig eller effektiv, sa Blair i en kommuniké som släpptes inför senatsförhören om det nya uppdraget.
Liknande otvetydiga uttalanden, som skiljer sig dramatiskt från slingrandena av Bush-tjänstemän, har hörts även från tilltänkte justitieministern Eric Holder.
Blair fortsatte att Genèvekonventionerna ska gälla i fortsättningen och att Guantánamofängelset inte bara skadat USA:s rykte, utan även blivit ett pr-verktyg i terroristrekryteringen. Beslutet hälsades med stor lättnad och tillfredsställelse både i USA och i utlandet. Lägret intill Atlantkusten på södra Kuba, som först bestod av ståltrådsburar, utvecklades efter hand till ett omfattande system där fångarna som bedömdes som de största säkerhetsriskerna hölls i högsäkerhetsfängelser liknande dem på fastlandet.
Vid de starkt kringskurna journalistbesöken, inklusive SvD:s, erbjöds rundturer i sjukstugan, köket, enkla celler med pil i riktning mot Mecka samt förhörsrummen. Samtal med fångarna tilläts inte, inte heller med jurister som anlänt samtidigt för att konferera med sina klienter.
För tillfället vistas knappt 250 män i lägret och en genomgång ska göras av samtliga fall. Men problemen som Bush-adminstrationen tampades med kvarstår: Vilka kan friges? Vart ska de flyttas? Håller bevisningen mot misstänkta al-Qaida-höjdare? Kan det bli prövning i federal domstol om Bushs och kongressens militärtribunaler avskaffas? I så fall, omfattas fångarna av samma rättigheter som amerikanska medborgare?
En del Guantánamofångar, tidigare har det talats om upp till 80, lär aldrig bli frigivna utan kan räkna med en framtid i andra militärfängelser. De så kallade Disciplinary Baracks vid det stora regementet Fort Leavenworth i Kansas har nämnts som ett lämpligt alternativ, men delstatens bägge republikanska senatorer motsätter sig bestämt att ”illegala kombattanter” skulle flyttas hit.
Två enskilda grupper har diskuterats mer i detalj, dels ett antal jemeniter där amerikanska myndigheter inte lyckats nå en överenskommelse om en överföring med regimen i Jemen, dels muslimska uigurer från Kina som anses riskera förföljelse där.
Talesmän för flera människorättsorganisationer undertecknade igår ett brev till EU:s utrikesministrar inför nästa möte den 26 januari. I brevet framhålls att Guantánamoproblemet skapats av USA, men att europeiska länder bör bistå president Obama och ta ”humanitärt” ansvar för fångar som antingen riskerar misshandel i sina hemländer eller är statslösa.
Nya utrikesministern Hillary Clinton, som hälsades med jubel av UD-personalen under första arbetsdagen igår, sammanfattade budskapet att hennes arbete kommer att bestå i att ”flytta fram amerikanska intressen och se till att amerikanska värden respekteras – och blir ett exempel för övriga världen”.
