Det var tredje gången som president Barack Obama äntrade talarstolen för att hålla tal till den samlade kongressen om läget i landet. Årets tal ses som inledningen på Obamas kampanj för att bli omvald i november. Ekonomin och jobben stod i centrum.
Obama inledde med att berätta om den avslutade krigsinsatsen i Irak, som han menade gjort USA säkrare och mer respekterat i världen.
- För första gången på nio år är inga amerikanska soldater i Irak, sade presidenten.
- Usama bin Ladin är inte längre ett hot mot detta landet, fortsatte Obama och möttes av applåder.
Obama manade kongressen att reformera skattesystemet för att undanröja orättvisor som tillåter rika att betala mindre andel i skatt än medelinkomsttagare.
- Miljoner amerikaner som arbetar hårt och följer reglerna varje dag förtjänar en regering och ett finansiellt system som gör detsamma.
- Det är hög tid att tillämpa samma regler från toppen till botten. Inga fallskärmar, inga gratisförmåner, inga undanflykter, sade presidenten.
Han preciserade att de som tjänar över en miljon dollar om året bör betala minst 30 procent i effektiv skatt.
Skatterna är en viktig fråga för Obama som i valkampen har att kämpa mot långsam ekonomisk återhämtning och fortsatt hög arbetslöshet. Han hoppas kunna attrahera medelklassväljarna genom att spela på deras motvilja mot finanspamparna på Wall Street.
Barack Obama meddelade att han inrättar en särskild enhet som bland annat ska utreda den vidlyftiga lånepolitik som bidrog till finanskrisen. Han aviserade också lättnader för skuldsatta husägare, som ska kunna spara 3 000 dollar om året på billigare bolån.
Presidenten lovade stimulanser för investeringar i miljövänlig energi, och varnade för att USA annars riskerar att bli omkört av Kina och Tyskland. Han uppmanade på nytt kongressen att stoppa alla subventioner till oljeindustrin.
Flera stora amerikanska medier tog efter talet fasta på Obamas budskap om att utjämna inkomstskillnader.
I vilken utsträckning talet kunde sägas vara ett led i valrörelsen rådde det delade meningar om bland bedömare. När Obama förklarade att dollarmiljonärer bör betala minst 30 procent i skatt anses dock måltavlan given.
”Presidenten behövde inte ens nämna Romney vid namn”, skriver politiknyhetssajten Politico.
Den stenrike republikanen medgav tidigare samma dag att han betalar 14 procent i skatt.
Obama kan slå två flugor i en smäll när han rider på missnöjet med Wall Streets pampar och indirekt ger riskkapitalisten Romney en känga.
Budskapet om inkomstutjämning eggar säkert Obamas anhängare men är populistiskt, anser kritiker. Chansen att en miljonärsskatt ska gå igenom i den delade kongressen anses minimal, påpekar de. Republikaner svarade också att deras mål är att befria ekonomin från de bojor som införts av presidenten.
Indianas guvernör Mitch Daniels höll Republikanernas svarstal. Obama förtjänar inte att bli omvald eftersom han inte har löst USA:s ekonomiska problem, sade Daniels.
- Han valdes på löftet att lösa dem och han kan inte påstå någonting annat än att det har blivit sämre de senaste tre åren.
Flera iakttagare är skeptiska till Obamas utspel om ett ”återfinansieringsprogram”, att skuldtyngda husägare ska kunna förhandla om sina lån. ”Han slår sig bara för bröstet”, löd en reaktion.
- Marknaden kommer att vara intresserad av återfinansieringsprogrammet och exakt hur stor avgift bankerna ska betala. Om bankerna ska betala kan det vara negativt för dem, men positivt för dem med huslån. Detaljerna avgör. Min spontana reaktion är att det inte kommer att bli av. Man kan inte skapa en stor återfinansieringsplan till en liten kostnad, sade Andy Lapiere vid International Strategy and Investment Group till Reuters.
