Just nu, vid vårdagjämningen, infaller det traditionella iranska nyåret, nouruz. Det markerar början på något nytt, när det gamla vädras ut. Detta symbolladdade tillfälle valde president Barack Obama för att i ett tv-tal vända sig direkt till både ledarna av den islamiska republiken och det iranska folket med ett budskap om att han vill vända blad i de såriga relationerna mellan Iran och USA. Det är 30 år sedan de diplomatiska förbindelserna bröts.

President George W Bush kallade 2002 den islamiska republiken för en ”ondskans axelmakt”. Men igår slog Barack Obama an en ny ton:

–Vi söker konstruktiva relationer mellan Iran, USA och världssamfundet, sade han i sitt tv-tal, där han talade väl om den iranska civilisationen.

Mellan raderna berörde han Irans stöd till Israels främsta arabiska fiender, Hizbollah och Hamas, Irans kärntekniska program samt motsättningarna mellan USA och iranierna i Afghanistan och Irak. President Obama talade om ett Iran som ska kunna återta ”sin rättmätiga plats” i världsgemenskapen, dock inte villkorslöst.

–Ni har den rätten, men den bygger på ett ansvarstagande, sade Obama och förklarade att det inte kan ske genom ”terror eller vapen”.

Från högsta ort i Iran kom igår inte någon omedelbar officiell reaktion på utspelet från Vita huset. En rådgivare till president Ahmadinejad sade att ”USA först måste erkänna tidigare misstag”. Men Trita Parsi, en välinformerade iranamerikan och författare av boken Treacherous alliance – the secret dealings of Iran, Israel and the United States, avfärdar rådgivarens ord som ”gårdagens talepunkter”. Att svaret från Teheran dröjer är positivt, menar han.

–Det här var en historisk öppning. För ett passande svar krävs att de iranska ledarna tänker igenom det noggrant och inte svarar snabbt.

Inlindat i en större kontext kan Teherans svar komma när Högste ledaren Ali Khamenei eller Mahmoud Ahmadinejad håller en fredagsbön den närmaste tiden.

–I Washington kommer man att dra en suck av lättnad om det blir Khamenei istället för Ahmadinejad som svarar. Blir det Ahmadinejad kan det öppna för kritik i USA om att Obama hjälper denne att bli återvald vid det iranska presidentvalet i juni, spår Trita Parsi.

Att Bush 2002 kallade Iran för en ”ondskans axelmakt” – jämförbar med dåvarande ärkefienden Saddam Hussein – kom som en kalldusch i Teheran där man väntat något bättre efter att i det tysta ha hjälpt USA att störta talibanregimen i Afghanistan.

Spänningarna skruvades upp genom avslöjandet om Irans länge dolda anrikningsprogram av uran och valet 2005 av den hökaktige och Israelfientlige Ahmadinejad till president. Spekulationerna har under senare tid varit många om huruvida USA eller Israel kan komma att anfalla Irans kärntekniska anläggningar i syfte att hindra regimen från att skaffa sig ”bomben”.

I Israel har Likudledaren och den trolige regeringsbildaren Benjamin Netanyahu drivit sin politik på att Iran utgör ett existentiellt hot mot den judiska staten.

Nyligen kom signaler om att Obama förberedde en ny spelöppning mot Iran. När Israels ÖB Gabi Ashkenazi besökte Washington fick han ett svalare mottagande än väntat, säger Trita Parsi.

–Budskapet Ashkenazi tycks ha fått här var att USA vill prata med Israel om den palestinska frågan också, inte bara om Iran.

Det pågår som alltid en maktkamp inom den innersta kretsen i Washington, men mycket tyder på att Obama vill driva en heltäckande Mellanösternpolitik som ser till USA:s samlade intressen i krishärdarna Afghanistan, Iran, Irak, Israel och arabländerna.