- Ikväll står jag framför er och kan säga – jag kommer att nomineras till presidentkandidat, sa Barack Obama mot slutet av denna historiska dag när en svart man nått högre än någonsin tidigare i USA.

- Senator Clinton har skrivit historia i den här kampanjen. Inte bara för att hon är en kvinna som åstadkommit vad ingen kvinna gjort förut, utan för att hon är en ledargestalt, sa Obama och gratulerade konkurrenten till segern i South Dakota och för att ha kämpat så hårt.

Efter denna artighetsgest inledde Obama höstens valrörelse på allvar med en skarp attack på John McCain i den arena i Minneapolis-Saint Paul där det republikanska partiet ska hålla sitt konvent i september.

- Att rösta med George Bush 95 procent innebär inte någon förändring, framhöll Obama som utmålat McCain som Bush III, vilket McCain bestämt motsade i sina egna framträdanden igår.

Obama fortsatte sedan att lista de sakfrågor där han hävdar att McCain är på fel spår, från Irakkriget till skatter och sjukvård.

- Om McCain åkte till Pennsylvania och träffade folk som inte har råd att köpa bensin skulle han kanske förstå att vi inte kan vara beroende av olja från diktatorer i fyra år till, sa Obama i en svarsreplik på McCains kritik om att Obama inte varit i Irak på två år.

Trots att åtskilliga kommentatorer har sagt ”Det är slut” i flera dagar var Hillary Clinton inte redo att erkänna sig besegrad. Antalet delegater som krävs vid partikonventet i augusti är 2118 och Obama passerade detta sent igår eftermiddag, tack vare ett tilltagande strömhopp av de s k superdelegaterna.

Fast finalen i den fem månader långa tvekampen slutade på samma sätt som flera andra valvakor. Obama segrade i ena delstaten, Montana, och Clinton den andra, South Dakota, där de två absolut sista primärvalen hölls.

Hillary Clinton samlade sina anhängare på Manhattan och hon bekräftade då uttalanden från kampanjtalesmän om att hon inte tänkte kasta in handduken. Publiken skanderade ”Denver! Denver!” om att fortsätta kampen fram till partikonventet och flera kommentatorer anmärkte att det var dålig stil att inte dämpa dessa rop.

Igår kväll upprepade Hillary Clinton att hon skulle bli en bättre presidentkandidat och tycks betrakta sina nära 18 miljoner väljare som ett trumfkort i eventuella framtidsdiskussioner.

Under eftermiddagen hade flera nyhetsredaktioner bekräftat uppgifter att Clinton sagt till sina kolleger i New Yorks kongressdelegation att hon kan tänka sig att bli vicepresident, alltså den ”drömvalsedel” många väljare talat om ända sedan dramat började i januari.

Senare på kvällen talades det om att Hillarysupportrar skulle göra en uppvaktning om att Obama måste välja henne till vicepresident.

En del superdelegater, som kommentatorn och partihöjdaren Donna Brazile, påminde om att man måste ha en presidentkandidat först och att det är den personen som utser vicepresidentkandidat. Det är nämligen inte helt självklart att namnet Clinton skulle hjälpa Obama. Det signalerar inte ”förändring” och skulle medföra en massa ballast, som frågetecknen kring Bill Clintons finanser och kontakter.

Frågan om varför Hillary Clinton inte accepterat det oundvikliga får olika svar beroende på vem man frågar. Fiender anklagar makarna Clinton för att vara redo att göra allt för att vinna, till och med hala fram det s k rasismkortet och tala om lönnmord på presidentkandidater.

Men de flesta höll med om det rimliga i att låta alla primärvalen gå av stapeln innan en segrare utropades i kampen som varit så jämn. Trots pratet om sexism fick Clinton oerhört mycket beröm för att ha visat sig vara en så seg, envis och stark politiker, men att hon tyvärr tog fram de kämpatagen för sent.